Det är väldigt mycket som man inte ska göra med sina små barn enligt svensk media. Jag funderar ofta på sånt jag hör på teve och inser att jag gör precis så som man inte får göra. Jag håller såklart inte med om det jag hör och går, som säkert alla gör, på min egen magkänsla men jag kan inte låta bli att undra. En sak jag hörde en barnläkare eller om det var en psykolog säga här om dagen var att man inte ska pusha sina barn att hälsa och krama folk. Man får inte säga ”Ge honom en kram!” om barnet står och gömmer sig bakom ens ben eller ser på mammas vän under lugg. Jag förstår inte det? Enligt den här professionella personen så ska barnet lära sig att svara ”Jag kramar bara mamma och pappa när jag själv vill”. Varför då? Jag vill att mina barn ska bli sociala små individer som kramar folk som vi känner och inte kufar som inte är bekväma med kroppskontakt. Om jag säger till min son att han ska krama någon så är det ju för att det är en person som vi tycker om och som jag bedömer vänlig. Och barn är ju blyga och okunniga och måste läras sånt tänker jag… Om Ringo inte vill krama någon av en anledning kan jag kanske förstå resonemanget men det har aldrig hänt mig att jag uppmanat mitt barn att krama någon som är dum eller främmande.
Jag är väldigt mån om att mina barn ska kramas och tror att det bygger deras personligheter åt rätt håll. Jag tänkte på det här igen när vi var hos vänner igår. Ringo hade aldrig mött barnen tidigare men lekte med dem hela dagen. När vi skulle gå sa jag ”Ringo ska du ge William en kram nu när vi ska gå?”. Båda barnen blev såklart blyga och såg osäkert på mig. ”Kom igen! Ge varandra en kram så ses vi en annan dag!”, sa jag och så kramades de och sen gick vi. Igen kom jag att tänka på den där psykologen som alltså då anser att jag gjorde fel. Nu var det två barn så då kanske hon anser annorlunda men jag gör likadant med vuxna. Jag vill att mina barn ska lära sig att man mår bra av att kramas och jag har själv lärt mig att det är viktigt med kroppskontakt och att man helst ska utsätta sig själv för kroppskontakt med andra minst tio gånger om dagen för att må bra.
Och visst händer det att jag säger ”Lägg av, ge XXX en kram nu Ringo!” Alltså helt tvärt emot vad psykologen säger att man ska göra.
Vad tycker ni?
Lotte
25 april, 2016 at 14:35När vi är hos min pappa och hans sambo samt mina bröder brukar jag fråga barnen om de vill ge en kram innan vi går……och det gör dom. Jag har sagt att man aldrig behöver kramas om man inte vill, men jag tycker det är mysigt när syskonbarn varit hos oss och de kramas innan de går.
http://blogg.alltforforaldrar.se/lotte
Erika, sambo, New York
25 april, 2016 at 14:39Oj vad svårt det där kommer själv ihåg just det där blyga som du säger men vet inte om det gjode mig mindre obekväm och blyg för att någon sa åt mig att krama ändå…
http://erikalindgren.com
Jeanette
25 april, 2016 at 15:00Tror det psykologen menar är debatten om barns integritet och rätten till sina egna kroppar. Även om du vet att den vuxna personen är vänlig osv känner kanske barnet inte sig trygg med att just omfamna eller bli omfamnad av hen just då. Tror inte att bekvämligheten kring fysisk social kontakt behöver bli problematisk om man låter barn bestämma själva om vem de ska krama, snarare tvärt om. (Tror jag) så länge du är bekväm med att själv vara nära både psykiskt och fysiskt de personer du har i din närhet så ser och märker barnen det och tar efter när de känner sig redo. Tror dock inte på att tvinga fram en sån kontakt pga kan istället bli ångestladdat i framtiden. Det kommer naturligt sen när barnen blir äldre. Obs egna spekulationer.
Emma
25 april, 2016 at 15:04Barnet blir ju inte mer socialt för att det blir tvingat till en kram fattar du väl.
Emma
25 april, 2016 at 15:28Håller faktiskt med dig… Jag menar det handlar ju om att visa uppskattning och vara social- tycker jag. Jag uppmuntrat min dotter till det med folk vi känner eller människor vi umgåtts med. Tycker ibland att det över analyseras lite för mycket vad man ska och inte ska göra. Googla det motsatta så hittar du säkert en annan psykolog som har en annan hypotes och säger tvärtom…:-)
cassandra
25 april, 2016 at 15:48Lite lagom av varje är nog bäst tror jag 🙂
Det är bra att lära barnen att ens snopp och snippa är förbjudet och verkligen printa in att de kroppsdelarna är upp till barnet att bestämma vem/var och hur någon tar där. (exempelvis ok att pappa torkar efter kisseriet, men inte att dagisfröken pillar där?)
Däremot är det nog viktigt att lära barnen sociala koder, såsom att man hälsar och tar i hand/kramar osv.
Balansen är hårfin men man får lita på sin magkänsla 🙂
Malin
25 april, 2016 at 15:51Läs Jesper Juuls bok ”Mitt kompetenta barn” eller någon av hans andra böcker, där lär man sig förstå hur barn reagerar eller tolkar vuxnas sätt att bemöta dem – mycket lärorikt!
Melt
25 april, 2016 at 16:02Har att göra med att man inte ska kränka barns integritet och lära dem att de bestämmer över sin egen kropp. Nästa gång kanske det är en pedofil som säger Jo kom igen ge mig en kram nu. Då har barnet med sig från dig att man lyder den vuxna och även om man inte vill så ger man en kram. Lär istället barnen att man inte behöver kramas om man inte vill.
Melt
25 april, 2016 at 16:05Läs boken Medan han lever.
Caroline
25 april, 2016 at 18:13Tror verkligen inte detta ligger i konflikt med att lära barnet integritet. Fysisk kontakt är livsviktigt för människan. Men man måste också lära barn att det är ok att inte vilja och var gör man det om inte i sin egen närhet, i situationer som man själv övervakar? Ställa en fråga istället för att ge uppmaning. Sen kan man väl som förälder avgöra om det är frågan om försiktighet eller att barnet är obekväm.
Sen tror jag personligen inte på att tvinga på barn en extrovert eller fysisk personlighet, utan att vara lyhörd för barnets naturliga personlighet & olika faser. Men det är säkert det du gör..
Man vill ju att barnet ska vara förberett om det skulle råka hamna i en situation då en vuxen försöker utnyttja det faktum att barn ofta gör som de blir tillsagda och lära dem att vuxna inte får ta sig fysiska rättigheter med deras kroppar.
SillyBilly
25 april, 2016 at 18:13Håller nog på Katrins resonemang. Sååååå många människor är superskraja för spontan kroppskontakt. Stelt och osäkert samhälle om ni frågar mig.
Julia
25 april, 2016 at 18:49Tips, lyssna på Elaine Eksvärd i tex Värvet eller nån annan intervju hon gjort om sin bok. Respektera barns integritet, är väl hennes budskap.
Sofia
25 april, 2016 at 18:50Jo. Du gör som du gör.., fortsätt med det. Det märks att du sällan tänker ”ett steg längre”…
Ska man inte få bestämma själv vem man vill krama och inte bara för man är barn?? HELT befängt. Barnen blir allt sociala och trevliga ändå. ”Hej” ”Hejdå” och ”Tack” däremot – det hör till god uppfostran och det kommer du lååååångt på här i livet. Särskilt ordet TACK. Jag lovar.
Sara Johansson
25 april, 2016 at 19:56Säg att du har en dotter som ska sova över hos sin kompis. Vid tillfälle vill kompisens pappa kramas… Om barnet inte är tryggt med att säga nej vid det tillfället kan ett övergrepp lätt utföras.
Malin
25 april, 2016 at 20:00Varför peka ut Eleine Ekensvärd? Fult gjort tycker jag. Tror hon vet alltför väl vad hon pratar om…
Gunilla
25 april, 2016 at 20:30Man kan föregå med gott exempel om man vill, men självklart ska man inte tvinga barn att kramas om de inte vill. Det måste de få bestämma själva.
Carina
25 april, 2016 at 20:51Varför krama någon man inte vill krama? När jag inte gillar någon innerligt kan jag som vuxen såklart ändå uppföra mig och sträcker fram handen och tackar. Ett barn ska väl oxå få ha den rätten, att få bestämma vem man vill krama. Viktigt att själv få bestämma vem man vill krama. Som någon skrev tidigare kan du istället lär dina barn hur man uppför sig trevligt, säger tack, hej, hejdå osv. Det tycker jag är oerhört viktigt. Kramar kommer när de förtjänas och om ni föräldrar föregår med gott exempel så kommer barnen kramas när de sjäkva vill tror jag.
Åsa
25 april, 2016 at 20:55Jag förstår ditt resonemang men måste bara förtydliga vad psykologen menade: barn är väldigt lojala och de ska inte behöva ta ansvar för andras (vuxnas) sårade känslor. Det vill säga, de ska lära sig att deras kropp är deras egen och det är de själva som sätter gränserna. Barn som utsätts för övergrepp är ofta lojala förövaren pga skam och skuld som förövaren spelar på.
Cattis
25 april, 2016 at 22:26Att lära barn integritet skapar inga introverta kufar. Psyket fungerar inte så. Fråga vilken psykolog/psykoterapeut som helst. Att lära barn integritet ger bättre självkänsla och självständighet. Dessutom, om man kan förebygga övergrepp, varför inte? Dumt att chansa när det handlar om sitt eget barns barndom, liv och framtid.
bob
25 april, 2016 at 23:03Ja barn ska kramas,när de själva vill kramas…..
Jenny
25 april, 2016 at 23:07Jag säger det oftast till min dotter när det är människor hon träffat ofta: tex. Vill du ge farmor en kram? Hon kramas inte alltid och då accepterar jag det. Hon har en jämnårig kompis dom alltid vill krama hemma (de är 18 månader)- min dotter ryggar ofta undan. Man får också acceptera att inte alla gillar fysisk kontakt. Tänker på många kompisar som har barn/eller de själva har adhd, autism osv. (De är fler än vi tror). Många får obehag av beröring. Har en kompis vars son inte förstår när han skall kramas. Skulle bli väldigt fel att lära honom att alltid kramas (då skulle han kunna krama okänd person på stan). Jag tänker att vi skall ge våra barn spelrum och läsa av vad de känner. Tycker kramar är mysigt men tycker det finns många andra sätt att visa socialt samspel på.
davve
26 april, 2016 at 07:08Om man låter sitt barn sova över hos en annan familj. Och exempelvis mannen i familjen kramar om ditt barn och även sitt eget.. även om ditt barn inte vill bli kramat och nu den andra föräldern gör det ändå så är inte det ett övergrepp. Folk är så himla överdrivna idagens Sverige… minsta lilla petning är övergrepp osv osv osv… en blick är våldtäkt…..
Idag vågar inte lärare lägga en hand på en elevs axel för det kan tolkas sexuellt……..
Magda
26 april, 2016 at 08:20Jag har nog inte sagt åt mina barn att kramas men jag förstår resonemanget. Däremot har jag varit väldigt tydlig med att de ska säga hej osv. och ta i hand (för det tycker jag däremot är ”lättare”) även om de är blyga, jag vill inte veta av att de stod och tryckte mig i hasorna. Blyghet är ju en sak som är normalt men man som förälder kan ju bara säga ”Men ett hej törs du säga”, eller ”Du får tacka” eller vad det nu handlar om.
Jag minns en gång då min svägerska sa till sin dotter ”Nu får du gå och ge morfar en kram” till sin dotter när hon hade fått en present och jag bara tänkte ”Fy 17 det skulle du ju inte ens göra själv med honom”… Nja…
Ja, det finns som sagt olika sätt att se på det.
Men allt det där går över av sig själv och när det gäller kramar kommer det nog såsmåningom spontant – eller inte. Inget allvarligt. Men socialt samspel är jätteviktigt och bra att man lär sina barn tycker jag.
E
26 april, 2016 at 08:21Min mamma pushade mig att kramas, gå och sätta mig i mormors knä och dylikt. Jag minns hur det kändes: ruskigt obekvämt! Jag har inga fysiska hämningar men jag har alltid velat bestämma själv vem jag ska vara nära och när – och jag förstår inte varför det borde vara på något annat sätt? Självklart tvingar jag aldrig mina egna barn att kramas.
Motsols
26 april, 2016 at 08:51Jävla larvsnack o mycket nytt hela tiden. Klart man skall krama, endorfin utsöndras då du kramas, kramar läker!!… Vi alla behöver kramas…!!! Herregud! Kramar gör gott för kropp o själ. Samhället behöver kramar. Vi måste börja med barnen!
Theresia
26 april, 2016 at 11:03Barn behöver få lära sig att det är ok att säga nej. Minns SÅ väl mannen som tvingade mig att sitta i hans knä när jag var 5-6 år och hur mycket jag led i varje cell i min kropp. Jag hade behövt få veta att det var ok att säga nej och att mina föräldrar skulle backa upp mig. Nu satt alla bara och log och ingen tog notis om att jag försökte komma loss – men han tryckte ju tillbaka mig då. Usch! Visst fysisk beröring är jättebra, men påtvingad ofrivillig beröring är aldrig bra!
Johanna
26 april, 2016 at 11:15Det handlar om att barnet själv ska få välja om den vill kramas och vem den kramar. Precis som du och jag själva bestämmer vem vi kramar. Att du bedömer personen som helt fantastisk och underbar spelar ingen roll, barnet måste få bestämma själv vem den vill närma sig. Barnet blir inte mer social av att ”tvingas” att krama folk men blir säkert kramig generellt av att se mamma/pappa/andra vuxna kramas eftersom barn gör som vi gör….
Sofia
26 april, 2016 at 11:20Jag gillade inte bli framtvingad och ge kram när jag var liten, å andra sidan har det inte gett mig ngt men, men jag hade nog föredragit om föräldrarna uppmanade till en high five istället!
Katarina
26 april, 2016 at 11:28Vettiga föräldrar pressar såklart inte barn som verkligen inte vill krama en viss person. Men ibland man kan vilja krama någon eller sitta i nåns knä men man vågar inte… och då törs man när förälderns säger ”jo gör det!”
Edmeralda
26 april, 2016 at 15:52Att kramas i det oändliga är kanske en vedertagen handling i vissa sammanhang och länder, men kan upplevas som väldigt klumpigt och obelevat i andra. Att kramas har alltså inget att görs med huruvida man är social eller inte. Kan man bara läsa av en situation, respektera varandras integritet och handla därefter är man långt mer social än en klumpeduns som prompt måste slänga sig över den andre och slemma.
Agnes
26 april, 2016 at 22:22Det här handlar om så mycket mer än om att vara social och en kram. Det handlar om att man kväver lite den egna magkänslan hos barnet tror jag. Bara för att du känner att den personen är vänlig behöver inte alls vara sant. Det kan i värsta fall vara en dold pedofil och barnet kanske känner något annat än dig. Kanske tom upplevt att personen inte varit så vänlig om så är fallet att det är en pedofil.
Pedofiler finns precis överallt så man kan aldrig någonsin vara säker på en annan person än sig själv.
Jag har en egen erfarenhet av det då det kom fram i vår familj att min svärfar (en högt älskad person som inte gjorde en fluga illa, omtyckt av precis alla som träffat honom) visade sig vara en pedofil på gamla dar. Det kom fram när han var 69 år gammal och gett sig på flera barn inom familjen bla sitt eget barnbarn (vad han egentligen sysslat med under sitt liv får vi nog aldrig veta).
Så åter igen, jag förstår hur du tänker och i en perfekt värld hade det varit super. Men i dagens sjuka värld hade jag inte tvingat barnen till kramar om de inte hade velat. De kanske känner eller vet något som inte du vet.
Blev en lång text men ville bara visa en tråkig sida av de vänliga människorna som man litar på som visar sig något helt annat. Kram
Malin k
27 april, 2016 at 07:58Värsta jag visste när mamma försökt tvinga mig krama människor. Vill man inte så vill man inte. Håller på psykologens inrådan.
Karin
28 april, 2016 at 12:25Jag pushar dem aldrig till att kramas – det är faktiskt en ganska närgången handling, inte sjutton ber min man mig att krama hans vänner eller kollegor om jag knappt känner dem, eller mina andra vänner? Nej, man kramar dem man vill krama, vuxen eller ej, och så kan man påtvinga barnen att hälsa, svara på tilltal, ta i hand osv. Inte att kramas.
Ullis
1 maj, 2016 at 14:14Jag är vuxen och avskyr verkligen den nya trenden att det ska kramas till höger och vänster, speciellt när man knappt känner personen. Stackars barn som tvingas till att kramas. Sånt är inte roligt.