Legat som en säl sista dagen på året

Vi har kommit in i Hawaii-rutinerna och Bingo rusar upp på morgonen och kutar till restaurangen för att skriva upp oss på listan för att få bord till frukosten. Sen trippar han ner till poolen för att paxa oss en solstol och sen kommer han tillbaka till rummet för att berätta tidsramarna för morgonen. Man tar seden dit man kommer som man säger… Idag skapade jag en pinsam situation vid poolen och jag älskade det. Vad som hände? Jo men Bingo hade kirrat en solsäng som jag låg på. Han själv var i poolen och lekte med barnen, något som jag insett att han själv uppskattar minst lika mycket som barnen, så nu tycker jag inte ens att vi behöver köra varannan-regeln utan idag har jag legat som en klubbad säl hela dagen och läst i den här fjantiga Grey-boken. Asså ni måste skämta med mig att det här är något att hurra över?! Vad i så fall? Tell me, please?! För jag fattar inte vad som är så bra med den här boken. Jag har läst till sidan 200 nu och än så länge känns den som en fjantig Harlekin-pocket. Som jag i och för sig uppskattade när jag var 15… men inte nu. Nu känns det bara larvigt…Jag återkommer när jag läst 200 till, kanske att den tar helt nya vändningar och jag ångrar mig och ser storheten i den.

Tillbaka till den pinsamma situationen. Jo men så kommer en sån här dunderfet amerikansk familj och ska ligga bredvid mig och så finns det (naturligtvis) inte liggstolar åt dem alla då de är nio totalt. Nio jätteberg som såklart kräver var sin stol då de inte kommer att göra annat än att just ligga på den och käka frittar hela dagen. Och de stönas och stånkas och det ska klagas till en servitör och hur ska de kunna ligga vid poolen om de alla inte får en var sin säng och de pratar så högt så jag inte alls kan koncentrera mig på Mr Grey utan tvingas hänga med i deras samtal. Och celluliter. Det som sällskapet inte känner till är att jag någon halvtimme innan deras ankomst just fått lära mig om en ny poolregel som säger att om solstolar står tomma i 30 minuter så får man ta dem. Jag har alltså tjugo minuter tidigare klockat ett par som står bättre till. Jag väljer att inte informera de feta om detta då jag skiter i dem och deras problem och är vid det här laget ganska så irriterad över deras bräkande så att jag inte kan läsa min bok.

Men så kommer servitören och informera mig om att jag nu kan ta de två andra stolarna och då vänder jag mig till tjockfamiljen och säger att ”de kan ta min stol då vi är fyra i vår familj och att vi då kan nöja oss med två solstolar då jag anser att man kan dela med sig till alla och att jag dessutom tycker att man kan röra lite på sig och inte ligga på en säng hela dagen”. Det var här den pinsamma tystnaden utbröt och jag njöt till fullo. Ond som jag är.

”Oh thank you!”, utbrast sedan en i sällskapet och jag svarade ”No problem”. Bara det att jag inte varit så tyst i mitt utlåtande så nu hade flera runt poolen hajat till. ”You can have my chair, my husband is not here anyway” sa en dam till vänster om min nya stol. Hon insåg tydligen att hennes paxande av tomma stolar inte var vidare elegant och sen fortsatte folk att plötsligt dela med sig av sina stolar hej vilt. Jag insisterade på att jag inte ville ha fler stolar utan att vi klarar oss bra på två och sen låg vi två och två på våra stolar. Det kan ju i och för sig ha att göra med att vi fick plats två på en stol till skillnad från… Tänkte inte på det.

Nu ska vi på Hula-show och fira in det nya året. Hörrni! Gott nytt år!