Nöjesguidens moderedaktör Amanda Mann är i total chock över hur modebloggandet ser ut. Businessen kring det hela är vad hon är chockad över. Citat ”Det verkar liksom vara där alla branschens pengar hamnar” slut citat.
Jag vill först och främst belysa hur olika man kan uppfatta en situation efter att ha upplevt den på samma plats och vid samma tidpunkt. Jag var ju där på Bubblerooms invigning, på samma event som Amanda så hårt kritiserar i sin blogg. Det var ju tur att Amanda inte hamnade vid mitt bord eftersom hon uppenbarligen är väldigt lättchockad och jag inte stiger upp ur sängen för mindre än 30 000 kr men så har ju jag å andra sidan en gigantisk blogg om man jämför med de flesta andra som var på plats. Dessutom är jag 15 år äldre än dom och mer bortskämd än vad jag är kan man nog inte bli. Det skulle vara Sofi Fahrman och Elin Kling som möjligtvis kan vara snäppet värre. Nog om det. Amanda satt vid ett bord och förfärades över hur ”Stureplansbloggerskor” tjänar så ofantligt mycket pengar på att visa upp dagens outfit.
Själv satt jag vid ett bord möjligtvis en meter bort och förfärades över hur bland andra Josefin Ekström inte får en spänn för att göra just det samma. Hon kommer att få det en dag, precis som i alla yrken. Man börjar tampa sig fram och är man duktig så får man good money till slut.
Jag tolkar det som att Amanda Mann är missnöjd, ganska dålig på sitt jobb och oinsatt i hur bloggvärlden ser ut idag. Ganska dålig på sitt jobb? Jo men annars sitter man väl inte och förfasar sig över att andra tjänar pengar på något som de uppenbarligen gör bra? En modebloggerskas jobb är att följa modetrenderna, komponera ihop plagg och informera sina läsare om var dom kan hitta plaggen. Amandas jobb är… väl typ detsamma? En duktig modebloggerska får garanterat mycket mer pengar än vad Amanda får så jag tolkar det som att hon är missunnsam.
Men nu till hur jag egentligen borde ha börjat den här texten. Amanda blir inbjuden till ett PR-event. Jag hoppas att Amanda inte tog miste på den informationen. Jag ska försöka fatta mig kort för den här texten håller på att spåra. Amanda: Företag kan marknadsföra sig på olika sätt. Bläddra igenom Kottler (eller fan var det på min tid??) så får du lära dig hur det här kan gå till. Vissa företag lägger miljoner på TV-reklam eller kanske att de tapetserar stan med affischer. Blir du lika arg på TV4 som får en massa pengar från H&M? Vissa företag lägger en del eller hela sin marknadsföringsbudget på PR. Det som Bubbleroom gjorde i torsdags var ett kombinerat PR-event. Det är ytterst vanligt förekommande googla Bindefeld om du vill ha fler referenser. Ett event av den här typen gör företag för att de vill skapa PR – att press/bloggerskorna skriver om företaget. Om man inte vill skriva så behöver man inte göra det och vill man skriva dåligt om företaget så får man även göra det. Så som du har gjort. Hittills inget fel alls.
Felet som du gör Amanda är att du smoffar i dig godsakerna och sen kritiserar tillvägagångssättet och det är här jag reagerar. Om du anser att det var fel det som Bubbleroom gjorde genom att låta gästerna shoppa för 2 lax, så att det ska ha något att göra PR med, så borde du inte ha utnyttjat den generositeten som du sen rasar över. När du stod där inträngd i ett hörn med en drink i handen och äcklades av alla restylane-läppar och redan då visste att du skulle såga eventet och företaget varför valde du då att roffa åt dig plagg för hela summan? Jag dubblade min summa eftersom jag inte är en murvel som jobbar på nöjesguiden och anser att om jag blir bjuden på 2 lax så bjuder jag tillbaka med 2 lax till. Sån är jag. Vi är olika. Men hade jag bestämt mig för att såga tillställningen hade jag inte tagit en spänn utan glatt promenerat hem och satt mig vid datorn för att spy ut min galla. Dåligt, Amanda. Ganska pinsamt om jag får säga så. Men vad ska en stackars underbetald moderedaktör göra när alla bortskämda blogggerskor får en massa pengar för att pluta med restylanet och visa upp dagens outfit?
ps. Du fick mig att känna mig som en superhjälte på riktigt. Coolt som fan.
Malin
25 mars, 2014 at 12:23Jag håller med dig om att företag självklart får bestämma över sin marknadsföringsbudget, och hur de vill göra PR och marknadsföra sig. De väljer om de vill lägga pengarna på tv-reklam eller om de föredrar att bjuda bloggare på kläder. Det verkar som att bloggare har mycket stor genomslagskraft och jag tycker absolut att de ska få bra betalt för att rekommendera någonting åt sina läsare.
MEN… jag blir arg när jag som konsument blir lurad, och det tycker jag ofta jag blir av bloggare. Om bloggaren har fått betalt för att skriva ”Kolla vilken fin tröja, den kan du köpa här”, så ska vi konsumenter få veta att det är marknadsföring och inte bloggarens personliga åsikter. Vi ska inte luras att tro att bloggaren köpt plagget och blivit överförtjust och nu vill dela med sig till oss, utan vi ska få veta klart och tydligt att inlägget är en annons.
Visst
25 mars, 2014 at 13:03Du stiger inte upp ur sängen för mindre än 30.000. Du tjänar alltså 30.000 på din musli-affär om dagen? Men har samtidigt inte råd att köpa egen lägenhet eller ens flytta till en med högre hyra och får ta lån för att köpa en begagnad bil.
Det är precis sånt här som får en att tappa respekten för dig. Jävligt synd är det.
Nathalie
25 mars, 2014 at 13:17Jag blev överraskad av det här inlägget faktiskt. Jag gillar när du förklarar företagande och PR på det här sättet, det ger liter mer insyn för oss som inte sysslar med det. Lite mindre personliga påhopp än vanligt också. För egen del kan jag tycka att även om du skriver bra kritiska inlägg så drar de personliga påhoppen ner helhetsintrycket och jag själv iaf har svårt att ta dig på allvar då.
Detta var tummen upp! 🙂
Jo
25 mars, 2014 at 13:29Jag kan på ett sätt hålla med, fast sedan undrar jag om vi förväntar oss att bloggare ska fungera som journalister? Objektiva osv. För bloggare är nog snarare en egen företeelse som inte spelar efter samma regler som ”gammelmedia”. Om DN skriver att Bubbleroom är jättebra och sedan kommer det fram att moderedaktören är gift med Bubblerooms ägare, då skulle det bli en stor skandal. Men om Katrin Z (inte för att hon är modebloggare men) har en egen sajt där hon skriver att Bubbleroom är jättebra och sedan kommer det fram att hon har fått ”2 lax” att shoppa för, då är det liksom bara… jaha. Precis som Katrin skriver så är det så det fungerar och jag tror att många yngre är medvetna om det. Jag tror att det är vi 30+ som förväntar oss public service, objektivitet, journalistisk heder osv.
Hedda
25 mars, 2014 at 13:39”Jag stiger inte upp ur sängen för mindre än…” är en humoristisk referens (bl.a. till 90-talets supermodeller) som tydligen gick över huvudet på dig, kan i a f meddela att det handlar om vad man tar för att dyka upp på en viss typ av jobb.
Sedan, varför skulle man köpa sig en lägenhet bara för att äga? I Stockholms innerstad finns en del folk som sitter på hyreskontrakt i lägen de gillar, dessa har antagligen mkt billigare boende än folk som är tvungna att ta lån på 5-10 millar för att få bo i samma område.
Esk
25 mars, 2014 at 13:42Exakt, man tar texten på mkt större allvar om Katrin inte slänger in personangrepp på den hon kritiserar. Bra noterat av dig!
kv
25 mars, 2014 at 14:32Bra skrivet o förklarat Katrin. Påhopp säger en del, verkligen inte!!! Du sätter fingret på exakt vilken djäkla dubbelmoral det finns bland vissa. Klaga o bara roffa åt sig är så svenne så det är pinsamt.
Monica
25 mars, 2014 at 14:54Igår skrev Blondinbella i sin blogg om näthat. Jag skrev då till henne att ”den kursen borde du gått innan du attackerade Katrin Z.” Hon tog inte med den kommentaren, heller.
Hyrestanten
25 mars, 2014 at 15:08Trist för oss läsare när så stor del av ditt inlägg består av personlig kritik av någon annan. Då sjunker även du ner betydligt och känns bitter.
qq
25 mars, 2014 at 15:13Nej absolut inte! Tvärtom, den som kommer med sådana påståenden är tyvärr allvarligt sjuka av den obotliga ”avundsjukan”. Det är superbra att Katrin förklarar hur branschen fungerar och hur falska en del ”fiina” människor försöker vara, prata skit och samtidigt roffa åt sig! DET är lågt!
M
25 mars, 2014 at 15:30Pengarna borde går till något mer vettigt än i fickorna på alla töntiga mode bloggare!! allt är så sne vridet i detta samhälle, är det lixom det viktigaste i livet och prata om pengar,restylaine etc etc!?? väx upp folk för fan!!
Maria
25 mars, 2014 at 15:36´BRA SKRIVET KATRIN
Visste inte ens vem hon var..heheeh
Carin
25 mars, 2014 at 16:19Din åsikt är helt ok. Ditt språk och grammatik är däremot under all kritik.
jennifer
25 mars, 2014 at 16:35bra katrin!
gina
25 mars, 2014 at 17:04Du är bara AVUNDSJUK på Amanda. Och på alla unga bloggerskor!!
Marit
25 mars, 2014 at 17:19Bra Katrin 🙂
mrs w
25 mars, 2014 at 18:14Och vad är det och vara avundsjuk på:/
Sanna
25 mars, 2014 at 18:43Gå en kurs i ”att inte särskriva”. Sne och vriden, någon? 😀
tia
25 mars, 2014 at 19:41Hedda, det känns skönt att det finns i alla fall några få vettiga människor här 🙂
galant
25 mars, 2014 at 19:44Tror du att det är hon själv som sitter där och väljer ut vilka kommentarer som hon ska ta med?
www.vadmenarhan.se
25 mars, 2014 at 20:03Ja ni, vad menade hon egentligen?
Emelie
25 mars, 2014 at 21:47Jag är 20 år och pluggar internationell marknadsföring på högskolan, tro det eller ej men det är fortfarande Kotler som gäller!
sara
25 mars, 2014 at 23:08Jag undrar vem hon är.
plopp
26 mars, 2014 at 02:46Herregud vad puckade ni alla är.
Själv är jag helt övertygad över att Katrin själv döljer sig bakom ngn eller fler kommentarer här.
Business-women som hon är.
Suck.
lollo
26 mars, 2014 at 06:30Vet du inte hur man googlar, din stackare!
mats angland
26 mars, 2014 at 11:42Det är uppfriskande läsning du bjuder på.
Du har nog varit en av mina inspiratörer (fast jag aldrig skulle erkänna det) när jag körde igång min blogg. Det där med att tjäna pengar på bloggen – kan vi inte prata om det någon gång på väg upp i stolsliften nästa gång ni är i Åre : )
Du får gärna läsa 1000ordiminuten.se om du vill… / Matsen
Erik
26 mars, 2014 at 20:00Katrin bemöter kritiken på sitt gamla vanliga sätt med simpel härskarteknik tänkt att sticka i ögat. All kritik bottnar ju inte i avundsjuka och missunnsamhet. För mig är modevärlden något av ett hitte-på och majoriteten av alla bloggerskor rätt mediokra skribenter med den enda saken gemensamt, förutom att de bloggar om mode, att de ser bra ut. Det är praktiskt för modejättarna som inte längre behöver hyra in modeller, utan kan få sina kläder omskrivna på annat sätt. Jag har egentligen inget att säga om det här, det är kul att det går runt och mode blivit svennigt. Jag skulle nog inte beskriva skribenterna som ”bra” då det blir lite missvisande. Det beror på hur man definierar ordet. Jag skulle säga att det är bra att de uttrycker sig som de gör då många av läsarna nog inte skulle kunna ta till sig utförligare texter där större vikt lagts vid språket. Mode har blivit svennigt och lätt att ta till sig. Ja, det är väl bra. Tidigare var modevärlden omsvept av ett intellektuellt töcken, men tack vare Internet har dimman försvunnit och nu kan alla göra reklam för kläder. Kul! Men jag förstår kritiken då kriteriet för att lyckas i bloggvärlden snarare är det omvända mot det vi annars förknippar med status. Det är ett framgångsrecept att inte ha några tidigare meriter. Underklassen har fått en plattform, vilket säkert retar dem som investerat tid i en utbildning som inte genererat mer än en medellön. Amanda tjänar inte pengar i samma utsträckning för att hon kan skriva. Hon är bra på det hon gör, vilket inte går hem på Internet där majoriteten av läsarna plöjer bloggar som pensionärer plöjer skvallertidningar. Folk vill ha skräplitteratur och kan man producera sådan kommer man att lyckas.
...
26 mars, 2014 at 20:16Brie!!!!!!!!
!
26 mars, 2014 at 20:17För en gångs skull en vettig kommentar här!!!
nisan
27 mars, 2014 at 02:10Hallå !!
Ja det är så det ser ut idag för folk som ” vill vara lika kända ” som te x Katrin kisse och paow bara för att nämna ngr namn.
Det är bara att inse att alla kan inte bli lika kända bara för man råkar ha en halvtrasig nyckeln till framgång?
Te x hur många tjejer har inte velat se ut som paow, eller kisse?
Och försöker provocera i sin blogg eller skaffa samma kläder?
Nu idag ska alla kunna blogga och tigger saker från stackars företag som inte själva har koll på vilka dom ger sina saker till och att det identitet är till wannabe paow människor som inte kan detta och att det har med rätt tidpunkt och tidsperspektiv på att komma ut med en WordPress blogg. Det var nog paow nästan först med.
Sen läser vi läsare olika bloggar av olika anledningar som te x kisse och hennes Photoshop för ett par år sedan och hon red på att hon var så känd sen blev hon också av med allt och är under ett företag med samma lön men med bästa förutsättningar för idag och detta nuet.
Jag blir så trött på när folk ska kommentera fel på i detta fall Katrin då det hon skriver är så klart och rätt. Folk är så dumma korkade och naiva att jag vill SPY!
Hur många kallar sig bloggare idag?
Jag skulle vilja påstå att vi i Sverige har en 20 bloggar där man kan säga är det ända nämnvärda att kallas en blogg. Resten är wannabe och ett suktade och jakt på ” ett bättre jag ” vilja ha det där livet.
Fast dom i själva verket köper kopier på kända klädbutiken och dessa gummisnoddar och Michel kors väskor. . så en en del av dessa wannabe bloggerskor tror att om dom köper dessa så får dom respekt och ett rykte .. men även den rikaste fattar att det är inte vad du köper för hur mkt utan att du gillar just denna väska och det råkar kosta lite mer.. och att har man pengar så blir det ingen bigdeal och man tänker inte ” nu kommer jag bli respekterad för jag har dyra gummisnoddar och en Michel kors väska” hajar ni grejen?
Det är väl det mest pinsamma med att någon startar en blogg med 10 läsare och bara skriver och kopierar en massa skit om dagens outstanding och fattar inte att det är inte intressant att läsa om vad dom hänger med i modet ungefär 6 månader efteråt, utan vad man gillar just då och nu som gör en till en intressant människa.
Ärligt Katrin du borde ibland stänga av din kommentars funktion då jag får högt blodtryck av att läsa så korkade kommentarer på din blogg.
Gud lord!
Jag vet att jag svamlar lite men känner mig upprörd över att folk inte förstår grejen med nytänk och vad som är omodernt.
Att kunna föra sig ordentligt på ett inbjuden evenemang, är nog bara proffsiga bloggare som kan föra sig. Inte wannebes som fick en inbjudan av att klicka hem lite rea då och då. Kan säga att även jag fick en inbjudan men avstod då jag har svårt för dessa överflödiga människor som tror att dom kommer någonstans med sin trasiga nyckel och dåliga stil och taskig mode info och som jämt ska ha en avvikande åsikt i hopp om att få folk med sig att gnälla och vara märkvärdiga…
heder åt Katrin!
För jävla bra inlägg!
selma
27 mars, 2014 at 04:42Gud Lord Var ordet!
amen vilket troll
Elenore
27 mars, 2014 at 11:18Inte för jag fattade vad bostadsrätt VS hyresrätt kom in i bilden, men det finns flera fördelar med att äga sin bostad.
Dels får du renovera, bygga om och förbättra din lägenhet mycket friare. I en hyresrätt är du återställningsskyldig om du ändrar på den, och hyresvärden kan ha rätt att höja din hyra om du ökat värdet på den. Du får inte heller tillbaka något för de renoveringar du gjort när du flyttar, som vid en försäljning av en bostadsrätt där du ökar värdet och på så vis förhoppningsvis får tillbaka pengarna plus lite till.
Innerstadshyrorna är på väg upp, i Stockholm i alla fall, då man vill att det ska vara marknadsmässiga hyror. Nybyggda lägenheter om ca 60 kvm kan lätt ligga på 10.000 kr/månad i hyra, dvs ungefär lika mycket som min lägenhet i Vasastan på 57 kvm kostar med avgift, lån samt liten del amortering. Min avgift ligger på ca 2.400 kr, resten är alltså pengar jag betalar för mitt lån med räntor. Pengar som jag sen får tillbaka stor del av vid en försäljning.
En bostadsrätt är in investering. Min lägenhet har gått upp ca 700.000 kronor sen vi köpte den för drygt 4 år sen.
Sen kan jag förstå att alla inte har möjligheten att ta ett sådant stort lån samt har insatsen på minst 15%, så antar du egentligen är avundsjuk?
Erik
27 mars, 2014 at 11:50Vilka kommentarer retar dig? Och vem förstår inte att det ser ut så där? Man behöver inte vara någon grävande journalistik för att få fram det du pratar om. Många unga tjejer vill kunna livnära sig på bloggen, så de kopierar Blondinbella med mera i hopp om att lyckas. Problemet är att branschen är ganska mättad. Precis som att det bara får plats x antal skvallertidningar i ett tidningsställ får x antal bloggar rum på nätet. De allra flesta som kopierar är unga och naiva och kommer förhoppningsvis hitta någon vettigare syssla framöver, eller så gör de inte det – vad spelar det för roll? Och Zytomierska har fortfarande inte riktigt rätt i att Amanda är dålig på sitt jobb. På Internet råder omvända förhållanden och det är snarare ett plus att inte kunna skriva särskilt bra. Det finns en vääääldigt stor medelklass i Sverige som går igång på skräplitteratur. Att underklassen fått en plattform är sant. Folk med lågt intellektuellt kapital har fått en chans att lyckas. Skoj! Man får skilja på äpplen och päron här. De stora bloggerskorna är stora för att de är underhållande personer som ser bra ut, inte duktiga skribenter. Amanda är väl en helt ok skribent och det ligger henne i fatet. Jag försökte bara nyansera begreppet ”bra”, som Zytomierska använde lite lättvindigt. Det var ingen kritik.
Helen
28 mars, 2014 at 09:40Så jävla bra Katrin!!!! Helt rätt! Ibland har du nåt i huvudet! Inte ofta men denna gången;)