Nu kom jag på att det var en sak som jag ville dela med mig av idag för det är ett ämne som folk aldrig tar upp i sina sociala medier. Idag var det nära att jag skadade Rambo. Vi har tre aktiva ungar som ska roddas med och på något sätt missade jag att spänna fast Rambo i vagnen när han skulle sova. När han sen vaknade satte jag honom upp så då satt han i vagnen utan sele. Jag hade lagt min sjal över honom så jag såg inte att selen inte var på. Vi gick en ganska lång promenad och strosade bland stånd och cafeterior. Sen satte vi oss för att äta glass. Rambo satt snett bredvid mig och plötsligt tog han sats och ramlade framåt med huvudet först. Jag är otroligt imponerad av min reflex som gör att jag fångade honom med foten. Alltså jag sköt ut foten så hans huvud landade på min sko och samtidigt grabbade jag tag i honom med vänsterarmen. Det hände ingenting men hade det hänt fem minuter tidigare hade jag förmodligen haft en bebis med bruten näsa. Eller skrubbsår i hela fejan. Jag är verkligen inte en dålig mamma och heller inte vårdslös men ni vet, även solen har sina fläckar. Jag hade aldrig förlåtit mig själv. Jag tackar min lyckliga stjärna att det gick som det gick och jag ber om ursäkt.
Louise
30 juni, 2014 at 00:07Vad bra att du berättar! Jag var med om ungefär samma med min son, men då var det min kompis som fångade upp honom…som tur var förstås, men jag kände mig i just det tillfället inte som en lämplig mamma. Usch.
Maria
30 juni, 2014 at 00:09Alla mammor har gjort nåt klantigt nångång. Ingen är perfekt!
Hawa
30 juni, 2014 at 00:39Usch!! Tur att du var snabb med foten så han landa mjukt
Hyrestanten
30 juni, 2014 at 02:15Vilken tur att du han fånga upp honom! Kan ana mig till lättnaden efteråt. Vi är bara människor och de flesta av oss har helt säkert missat och glömt både det ena och det andra när barnen var små.
ella
30 juni, 2014 at 06:31Som den övermänniska du är, får sånt här inte hända!!!!
kia
30 juni, 2014 at 07:43För två år sedan hände en olycka med min då åtta månader gamla dotter. Jag var oförsiktig och tittade bort några sekunder. Nu är hon den vackraste ängeln i himlen! Du har rätt man kan aldrig FÖRLÅTA sig själv. Men livet måste gå vidare!!!
Cathrine
30 juni, 2014 at 08:12Tyvärr sånt händer …också i bättre familjer…ingen perfect ?!och vi är inga robotar 😉 bra att du åkte i väg till solen onödigt att vara i regniga sverige fast det är ”sommar”. Kom just från Italien själv ❤
Diana DeMarkey- LiveYourDreams!
30 juni, 2014 at 08:21Vilken tur att allt gick bra, att det slutade bra, det är ju sånt som händer även den bästa och även om inte just DET kanske har hänt mig så har ju andra saker vart nära att hända. Ingen kan vaka 110%, man gör sitt bästa och du är en bra mamma, självklart, till din Rambo. =)
Ha en trevlig dag och hoppas ni får en trevlig vecka.
Tina
30 juni, 2014 at 08:35Oj så hemskt 🙁 Lider verkligen med dig…
Jag
30 juni, 2014 at 09:37Blir påmind om när min sin då 3 ramlade över vagnen där man kör vagnen, står upp och faller mot stentrappan med full kraft, slår i pannan och därefter ett öppet hål och det blöder fontän.. Rakt ut… Ju mer han gråter ju mer fontän… Försökte hålla honom lugn och samtidigt hålla för såret och samtidigt ringa taxi,,, killen ville inte köra oss först för han blödde så men vi kom iväg…. Gick bra men det var ingen rolig upplevelse… Idag säger jag till mammor där jag ser att barnen står upp i vagnen…
Jag
30 juni, 2014 at 09:373 åriga son…!!
anonym
30 juni, 2014 at 09:39Det är inte alla som har sådan tur. Min son fick bestående hjärnskador efter att ha ramlat ner från sängen vid ett obevakat ögonblick. Har efter detta ofta fått höra hur dålig mamma jag är. Det skär i hjärtat!!
Hedda
30 juni, 2014 at 11:21Nästan-olyckor har hänt mig också med mitt barn och jag brukar döva det dåliga samvetet efteråt med att se det som en chans att få ”inte glömma selen” eller vad det nu är inpräntat i skallen för evigt.
Rambo verkar va en väldigt stark och stabil kille, min pojke är lika gammal men skulle inte kunna kasta sig ur vagnen sådär, än. Har självklart selen på ändå och efter att ha läst det här inlägget är risken att jag någonsin glömmer den minimal :). Du har säkert räddat någon bebis från en olycka eller nästan-olycka med det här inlägget!
Mi
30 juni, 2014 at 12:28Ingen fara alltså och man ser verkligen hans kärlek och tilltro till dig lysa ur hans ögon!
That`s true love!
melinda
30 juni, 2014 at 12:37Hej Kia
jag sitter här och storgråter. Jag lider med dig. Helt ofattbart vad du har gåt genom. Jag skulle vilja famna om dig och ge dig kärlek…känn dig älskad
Kontakta mig om du vill.
V.L.
30 juni, 2014 at 12:52……….. du, IP nummret!
Anna
30 juni, 2014 at 12:53Hände mig en otäck sak också. När vi bodde i ett annat land pga jobb så hade vi hårt klinkergolv i köket. En av mina tvillingdöttrar kastade sig bakåt när hon satt i sin matstol. Vi hann precis fånga henne innan hon skulle slå sitt lilla huvud hårt i klinkergolvet. det hände som tur var inget men läskigt var det.
anonym
30 juni, 2014 at 15:04Oj vad läskigt! Tur att du kom undan med blotta förskräckelsen!
Cecilia
30 juni, 2014 at 15:48Men Gud! Vad hände? <3
cass
30 juni, 2014 at 16:31Man kan inte alltid hålla 100% koll på sina barn. Man måste få låta dom upptäcka 🙂 De är tåligare än vi tror!
Mission: Happy är ett uppdrag att sprida kärlek, positivitet, och läran om att vara en glad och lycklig människa! Häng med om du vill ta utmaningen att ändra ditt liv! http://missionhappy.blogg.se/
my
30 juni, 2014 at 18:24Du gjorde ty en Britney, hon tappade ju nästan sean preston ner i marken, men de hände inget.
Samma tur hade du
my
30 juni, 2014 at 18:25Du är ingen dålig mamma <3
Kan hända vem som helst
Kramar
Ewa
30 juni, 2014 at 19:20Mitt barn blev överkört av en bil, men klarade sig tack och lov med bara några skrubbsår. Känner mig inte som en dålig mamma för det. En lite nojigare mamma kanske. 🙂
Catharina
30 juni, 2014 at 19:21Det har hänt mig också…och det har ingenting med att göra att man är en dålig mamma…vi mammor är även vi människor med brister. Det betyder inte att vi inte bryr oss eller älskar våra nära och kära…kanske till och med tvärtom!!! Vi bryr oss så mycket att vi glömmer bort att vi inte är övermänskliga!!
Inget att oroa sig för…du är säkerligen en bra mamma, annars skulle du inte ta upp det som hände 🙂
Ha en toppenfin kväll
Hälsn. norrlandsmorsan ( morsanstips.blogg.se
jenny
30 juni, 2014 at 20:24Vilken tur att inget hände :).. Kan tänka mig att det är rätt vanligt att det händer olyckor.. Riktigt bra gjort av dig att belysa ämnet 🙂 🙂
Hanna
30 juni, 2014 at 20:57Fy så otäckt. Skönt att det gick bra. När Ida var tre månader så snubblade jag på en leksak, Ida flög rätt ner i golvet och smällen glömmer jag aldrig. Kände mig som världens sämsta mamma. Som tur var så gick allt bra.
Vägen från anorexia
30 juni, 2014 at 22:22Vi gör alla missar ibland men det viktigaste är ju trots allt att vi lär oss av våra misstag!!
Vera
1 juli, 2014 at 08:05Ovanligt med hjärnskador vid fall från säng. Det är du igen ’anonym’. Är det kul att hitta på sådana tragiska historier?
V
1 juli, 2014 at 09:36Får jag fråga varför man har sele på ett barn, jag hade inte det på mina och har inte sett det på någon annan av mina vänner och bekanta. Är detta en ny grej?
Kommer selen med vid köp av vagn?
Sara
1 juli, 2014 at 11:24Ja, vad kan man säga förutom att sådant händer ibland. Jag mådde hemskt dåligt en gång när vi hade åkt bil och stannat och jag upptäckte att ungen inte var fastspänd…
Martina
1 juli, 2014 at 18:52Det beror nog på vad man har för unge.. Min stora kille hade sele noll gånger i vagnen, medan lillen (1,3 år) har sele varje dag:-) en del är busigare än andra!
Elina
2 juli, 2014 at 05:02Usch va hemskt att säga till någon. Som att man inte mår dåligt.
Olyckor händer alla och ibland rår man inte för att det händer.
claudia
2 juli, 2014 at 15:33Barn är så avslappnade när dem faller att oftast ser det värre ut än det är, men klart det lär vara lätt att förebrå sig själv om man missar att undvika ”faran”.
Själv har jag olika stora näsborrar för min kära far skulle lägga in en ny snus innan han bytte blöjan så jag rullade av skötbordet och spräckte upp ena näsvingen.
Ibland pekar jag på min näsa och säger till honom ” jag glömmer aaaaldrig”. Och det gör förstås inte han heller och farligare än så är det inte.
Jag har aldrig varit förbannad över att han gjorde den missen för det är sånt som händer helt enkelt och man skulle aldrig skada sin unge med flit.