Ser att den här bilden som @bingorimer har lagt upp gett en massa kommentarer om hur söt och fin den är. Absolut för all del fin bild MEN det man helt missar är att det här är min vardag numera. Så här nära måste vi hålla barnet för att han ska vara nöjd. Dygnet runt och hela tiden. Den här bilden säger mer än tusen ord. Den beskriver mitt liv.
Ida-Maria
29 december, 2013 at 15:35Han kanske inte orkar med nya miljöer, nya människor å nya intryck på ett tag. Så blev de med vår andra dotter som fick hänga med på allt. Lugn å ro och avskärmning i nya miljöer löste de. Men vi fick verkligen begränsa oss.
mia
29 december, 2013 at 15:38Ja visst är det underbart Katrin? Det är väl så det ska vara med ett spädbarn. Eller? Min dotter är 8 veckor och vill gärna vara i famnen, gärna hud mot hud och det får hon så gärna. Fast jag ibland hade velat eller behöv göra annat, men jag har hela livet på mig, detta är en sådan kort period och jag njuter i fulla drag. Varje gång jag satt mig ner och ska ta första tuggan mat så börjar mon dotter ”ropa” oh skrika efter mig, precis som att hon känner på sig att jag ska äta och det får jag tydligen inte. Men som sagt de flesta begriper väl hur ett litet spädbarn funkar. Klart som fan de vill ha närhet och trygghet hela tiden. Och det ska man ge dom.
ML
29 december, 2013 at 15:44Helt underbart liv du har nu. Passa på och njuuut!
Carro
29 december, 2013 at 15:57Säger bara: bärsele! Har en 8 veckors tjej å hon måste åxå vara nära konstant, lite svårt med en 18 mån hemma.. Så våran Ergobaby med spädbarnsinlägg har varit räddningen!
Heléne
29 december, 2013 at 16:01Köp en bärsjal om ni inte redan har det. Perfekt om ni fått ett barn som behöver vara nära hela tiden. Jag ett barn som avskydde den o ett som ville vara där jämt 🙂 Du får händerna fria och en del ammar i sjalen också, inte jag dock. Jag kommer ihåg hur trött jag var men vips så är han stor. Lycka till med er lille nykomling!
Alexandra Pettersson
29 december, 2013 at 16:06Nåt är fel med kommentarerna. Jag heter Millan och får upp en Alexandra Pettersson med email-adress som kommentarsnamn.
Alexandra Pettersson
29 december, 2013 at 16:06halloj?
Linda
29 december, 2013 at 16:23Ja så där var det med vår dotter. Dygnet runt. Det tog över 3 månader innan hon sov mer än en timme i stöten. Efter 2 månader åkte jag in till akuten med en tia attack pga sömnbrist…Folk runt omkring tyckte man va svag o sa
-Men herregud vad e problemet en bebis sover ju typ 20h om dygnet… Ja somliga bebisar ja.
Patetiska människa :(
29 december, 2013 at 16:24Men herregud vad du gnäller för allt och inget 🙁 vad är problemet ?? att en treveckors baby vill och behöver ha närhet ? det är väl jobbigt att inte hinna träffa dina så kallade överklassvänner som du älskar att frottéra dej med så du kan inbilla dej själv att du är nåt du tycker är sååååå fiiiint .ASG !! Ps: hälsa barnflickan…matleverantören och kemtvätten 🙂
Mirjam
29 december, 2013 at 16:25Mitt andra barn (nu 6 mån) var likadan. Hon ville bäras och vara nära. Ligga ner själv eller i vagnen gick inte. Ergo bäraele med nyföddinlägg blev min överlevnad. Men fasen så less och låst jag kände mig. Trodde aldrig det skulle bli bättre men det blev det.
Anonym
29 december, 2013 at 16:28Det är ju tvärtom ! han har ju hållits isolerad för att inte få nån smitta ..trots att Katrin tycker att det är kul att själv smitta ner nyfödda..gamla och hjärtsjuka med maginfluensa ? men men kanske hon har slagit upp ordet KARMA nu 🙂
Anonym
29 december, 2013 at 16:32Men se då får ju bitchen ingen egentid vet du 🙂 Barnflickan kanske är ledig nån timme för lunch i bland ? man måste förstå att hon som tror att hon är överklass är ledsen nu att hon inte har 10 st underbetalda tjänare till .
Sara
29 december, 2013 at 16:34Hoppas du lyssnar på mitt råd nu, för jag har varit i din situation med barn 2.
Du måste släppa ALLT med Anna Wahlgren. Det kommer gå åt helvete. Blir bara jobbigare för dig, tro mig!
Istället: läs vad dr Sears skriver om high need babies och ta till det av det.
Annars kommer du bli galen.
Och: en bebis som redan när den är pytteliten är så viljestark kommer utvecklas till en mycket stor personlighet. Det är en gåva.
fia
29 december, 2013 at 16:44Under bilden har Bingo skrivet ”vi älskar ihjäl honom” Men glöm inte Ringo!
Mormor
29 december, 2013 at 17:18Har inte kommenterat förut, men känner att jag vill göra det nu.
Jag hade själv en sådan baby som du har – för närmare trettio år sedan!
Jag tycker att jag hos dig Katrin, kan ana alla de tankar som fanns inom mig själv: varför fick just jag ett sådant här barn? Kan man vara säker på att det är som det ska med barnet – eller är det något fel på henne? Kommer hon att bli normal? När går det till sig? Kommer jag att orka med detta, ända tills det går över?
Så småningom fick jag lära mig att en viss procent av alla spädbarn är ”svåra” barn. Jag tror inte att det finns någon förklaring till varför – kanske är det bara individuella olikheter. Det värsta tyckte jag var, att jag kände mig som en sådan dålig mamma! Varför kunde inte jag göra så att min baby var nöjd och lugn – när alla andra mammor kunde det? (givetvis hade inte alla andra mammor nöjda barn – men just då trodde jag nog på allvar att det var så. Det är ju trots en minoritet av barnen som är ”svårskötta”).. Att ständigt ta han om en liten människa som aldrig är nöjd – det tär på både tålamod och självkänsla. Visst bli man trött! Och kanske litet besviken… En missnöjd baby väcker inte heller lika positiva reaktioner hos omgivningen som den nöjda babyn gör – det fick jag uppleva när jag fick mitt andra barn! (den andra var alltså en nöjd person), Egentligen borde ju den missnöjda babyns ”olyckliga” sinnelag locka fram de allra starkaste beskyddarinstinkterna hos en, men tyvärr kan det nästan bli tvärtom. Man blir ledsen och känner sig bara ”dålig”.Det kan vara svårt att få igång ett bra samspel med babyn och det där med rutiner får man kanske glömma…
Men, för att bli mer konkret och mer här och nu:
Det ÄR jobbigt, men det GÅR över. Det ÄR inte något fel på barnet. Och: ta hjälp av släktingar och vänner! Mormor och farmor (morfar och farfar) kan ju tycka att det känns väldigt bra att få vara just den som kan få babyn lugn och nöjd – och mormor/farmor är ju inte heller trötta på grund av efter graviditet, förlossning och av amning! För oss var farmor en klippa: hon blev ”stolt” och väldigt fäst vid babyn, när hon upplevde att hon (farmor) kunde betyda så mycket för den nyfödda! Babyn är väl nöjd med vilken famn som helst (så var det för vår dotter, i alla fall) och det kan man ju utnyttja! Farmor hade tålamod, tid och lust att sitta och hålla den lilla i evigheter!
Så: försök att NJUTA av ditt barn – precis sådan som han är… Även om det är kämpigt…Hade jag vetat allt jag vet idag, hade jag njutit mer av mitt ”missnöjda barn” och inte slösat bort krafter på att oroa mig, på att undra eller känna mig dålig… (och att ha dåligt samvete över att jag kände som jag gjorde – för jag tyckte ju samtidigt att jag egentligen borde vara enbart tacksam över att babyn var välskapt…) Lycka till..!
Carrie
29 december, 2013 at 17:24Idag har jagidag har jag fyndat må ni tro!! Köpte en underbar helt fantastisk traktörerna med jamieo oliver, för 599!!! Med lock!!! På ica maxi, tack @icamaxi, ni är fan grymma på o rea!!!!! 🙂
Madde
29 december, 2013 at 17:31Jag är 35 år och vill fortfarande vara nära mamma 🙂
Madde
29 december, 2013 at 17:44Hehe, det lät ju på gränsen till incestuöst Madde lilla.
Madde
29 december, 2013 at 17:45Jaha så nu heter man Madde o har världen konstigaste epost adress på köptes 😛
Lo
29 december, 2013 at 17:59Pojken. Han. Har han fortfarande inget namn? Väldigt märkligt..han är väl snart en månad?
eva
29 december, 2013 at 18:14dummerjöns !
Sofia
29 december, 2013 at 18:29Rambo heter han, något du uppenbarligen missat
Kristina
29 december, 2013 at 18:46Pojken? Du menar din älskade son? Du låter väldigt distansierad…
Förlossningsdepression nästa?
Träffar Puma, porrskådis och drömmer om att festa redan? Lille bebisen är nyfödd, bara några veckor gammal. Ta hand om honom och finn ro, njut. Du har ju längtat så länge, nu är han här, var rädd om honom. Han är en liten gåva som behöver sin mamma precis hela tiden nu. Ge honom det, så blir han trygg och harmonisk. Ni får igen det sedan.
Min minste var likadan. Idag är han väldigt harmonisk och trygg. Det du ger nu- får du igen snart! 🙂 Tiden går så fort…
lillajag
29 december, 2013 at 18:57Men stööööön!!
kia
29 december, 2013 at 19:02Stackars arma barn. De skriver ju att de älskar ihjäl honom. Hur kan man då vara så elak att ge honom ett sådant hemskt namn!!!
mmm
29 december, 2013 at 19:02Du är bara avundsjuk för att du kommer från Dalarna där ingen över 23 går ut och festar och det inte finns någonstans att gå ut över huvud taget och för att du inte har några vänner att gå ut med för de vill hellre sitta hemma och koncentrera sig på Postkodslotteriet och fotriktiga skor och att byta fröer med varandra (finfina blommor till våren).
my
29 december, 2013 at 19:36Tacksam för att du har fått barn igen.. NEJ!!
Cissi
29 december, 2013 at 19:46Jag orkar inte mer. Nu heter jag Cissi och min email
är ceciliasjö[email protected]
Lite tidigare hette jag Susanne och min emailadress var [email protected]
ORKAR inte med era adresser mera nu..
Anna
29 december, 2013 at 19:556-8 veckor…sen vänder det…
Hade själv panik första tiden m nr 2…försöka laga mat till ettan när man måste bära tvåan…sov på min mage i flera veckor…men det går över…6-8 veckor sen blir det lättare…
Sofie
29 december, 2013 at 20:22Fitta !!
Sofie
29 december, 2013 at 20:23Hahahaaaaaaaa
Sofie
29 december, 2013 at 20:29Är du avundsjuk eller att du inte har råd med hemhjälp? Bästa som finns när man har barn just för att man ska få mer tid att umgås med dem å slippa allt annat som lär göras när man väl är hemma, samt att någon gång få umgås med andra vuxna vilket är väldigt viktigt även om du intalar dig annat.
Skaffa dig ett liv så kan nog du också ha råd med hemhjälp en dag å slipper vara så bitter;)
Knulldynan
29 december, 2013 at 20:33Gokväll 🙂 kattan har bästa fetaste bloggen
Ylva
29 december, 2013 at 20:35+1!!!!
Anna
29 december, 2013 at 20:55Så där är ditt liv just nu. Det kommer inte alltid att vara så Katrin, det är viktigt att minnas under det första året, annars är risken stor att man själv eller ens relation går under. Ibland känns det som om man är helt i klorna på det lilla byltet, då gäller det att hålla koll på perspektiven och tänka: så här är det JUST NU. I nästa vecka kan det vara helt annorlunda.
Kommentarer som: NJUT!!! är svinprovocerande i den situationen du är nu. Man är ingen dålig mamma för att man tycker att det känns jobbigt, man är snarare mänsklig. Be om hjälp och stöd av de du har omkring dig, de flesta älskar att få gosa bebis en stund, och det andrummet kommer du att behöva, tills lilleman kommer in i en annan fas. Keep calm, allt blir bra.
Carro
29 december, 2013 at 21:05Så var det precis när vår dotter var lite mindre. Mysigt och ibland jobbigt,speciellt eftersom att man kan känna sig låst. Men barn behöver mycket närhet. Det är så de utvecklas till trygga barn!
Knulldynan
29 december, 2013 at 21:09Tänk vad man uppfattar saker på olika vis 🙂
Hon berättar något. Vad tycker du att hon klagar på?
Knulldynan
29 december, 2013 at 21:11Jaaa, dubbelstöööön!
Knulldynan
29 december, 2013 at 21:16Då tycker jag att din mamma misslyckats med att få dig att bli en självständig vuxen människa!
Sofia
29 december, 2013 at 21:17Rambo kallar du för ett hemskt namn, vad tycker du då om Dick och Adolf Hitler?
Sara
29 december, 2013 at 21:18Hur kan du veta det menar du???
moll
29 december, 2013 at 21:21Kristina vad är det för fantasier du har?
Vad är det för historia du målar upp?
Varför tror du dig veta hur hon tänker???
Det är riktigt sjukt!!!
Lo1
29 december, 2013 at 21:24Vad är det som är märkligt?? Att du inte har fått veta hans namn?? Du är märklig!!
Nina
29 december, 2013 at 21:26Urk, du får mig att må illa.
sol
29 december, 2013 at 21:26Är hon inte? Vad grundar du det på? Du har riktigt sjuka fantasier!
Sally
29 december, 2013 at 21:28Varför lägger du ut andras adresser?
Inte juste!
Hanna
29 december, 2013 at 21:31Men om en bebis nu legat så länge inne i värmen från ens kropp, kan man inte ge honom det han vill ha? Det kan man väl bjuda på när de är så små, närhet, små viskande ord och vjyssande.
Med mina två första barn (födda 06 och 07) hetsade jag och var överallt hela tiden, minns knappt de första åren för jag var så stressad över allt jag skulle hinna samtidigt som yngsta hade kolik och gallskrek hela första året. Hälsa på folk, baka, hålla snyggt hemma och njutningen med små smädbarn sköt jag framför mig, tänkte att jag skulle hinna gosa/njuta/bara vara sedan… Minns dock nästan ingenting av när de var små, jag hann aldrig ”bara vara”.
Med min trea tänkte jag under hela graviditeten att jag skulle vara här och nu, insupa allt av den här lilla killen som förmodligen är min sista. Ville han bo på mig första tiden skulle han få det. Ville han äta dygnet runt skulle han även få det. Bli buren, samsova, ja allt. Den här tiden kommer aldrig tillbaka och jag skulle strunta i allt vad jag hört skulle vara bra, den här gången skulle jag gå efter hjärtat.
Men så får jag världens tryggaste lilla pojk, som sover bäst i egen säng, som aldrig behöver bli buren för han är typ aldrig ledsen. Jag känner mig nästan lite snuvad, för jag var så inställd på vaknätter och uppoffring. (Och så ligger jag lite lågt med att vi samsover ibland ändå, så jag hinner med att sniffa honom i nacken också)
Lo
29 december, 2013 at 21:51Ja som mamma är det märkligt att inte nämna sitt barns namn. Det är inte ok. Jag har aldrig kallat min dotter för ”barnet”. Hon har ett namn. Ett nyfött barn är en människa med egenvärde. Mycket märkligt att man som stolt mamma inte skriver sitt barns namn. Då är ngt fel.
Mare Mar
29 december, 2013 at 22:09Under en bråkdel av ditt liv, ditt barns första veckor i livet så vill den ha närheten av dig eller pappan. För mig är det sunt, alla är vi olika, gammal som ung och påkallar olika uppmärksamhet. Så ta vara på den tid du har nu med din bebis, för tro mig den kommer inte tillbaka och det går fortare än du kan blinka. Du har två söner, jag en som visserligen hunnit bli 32 men oj vad jag saknar närheten till han bebistid./ Mare
Rebecca
29 december, 2013 at 22:28+ 1! Wahlgren är VERKLIGEN ingen man ska lyssna på gällande barn. Alls. Förstår inte hur man kan låta människan hålla på ens?! Fy fan.
Carrie
30 december, 2013 at 02:25Bra skrivet Anna!
Liza-Marie
30 december, 2013 at 06:21Bärsjal= närhet men rörelsefrihet!!! Bekvämare än bärsele både för bebis och dig. Men varför skulle du ta tips från någon annan….
P
30 december, 2013 at 21:18haahahahahaha, så du tycker, ärligt, att det är konstigt att hon inte berättat här på bloggen vad dom tänker döpa sin son till? På den här bloggen, där så många är så sjuka, så dom skriver elakheter om en liten bebis? Tycker du det är konstigt? Såklart har dom i det privata ett namn på honom, men hon delar inte med sig ännu på bloggen..Det ÄR ok!
Atanaska
31 december, 2013 at 11:20Grattis till den nye familjemedlemmen. Har du något babynest? Med ett babynest känner sig bebisen trygg och har något mjukt och nära sig hela tiden, min syster hade ett sådant och är supernöjd, funkar i vagnen och även i barnsängen 🙂
LB
31 december, 2013 at 15:23Vet inte om du fått tipset innan, men jag har tre barn under fyra år och det bästa som finns när minstingen behöver närhet och man inte riktigt har tid att ge det är en sele eller bärsjal. Då kan man ta hand om de andra barnen, laga mat eller vad det nu är som behöver göras och ändå finnas nära för lillfisen. En Ergo med spädbarnsinsats eller en Manduca (inbyggd spädbarnsinsats) rekommenderas starkt! 🙂
Marie
3 januari, 2014 at 19:52Har ni sett att filten ser ut som ett hjärta mellan er? Love…ly !
Bakil
10 januari, 2014 at 17:55skriver:Det c3a4r precis samma fc3b6r mig!Bakgrunden komemr c3b6ver HELA bloggen. Dc3a4r det ska vara vitt, dc3a4r inlc3a4ggen och menyn c3a4r komemr bakgrunden ocksc3a5! Jag vet inte heller vad jag ska gc3b6ra SNc384LLA SNc384LLA HJc384LP!! jag har sc3b6kt pc3a5 google men jag hittar ingenting, snc3a4lla, snc3a4lla hjc3a4lp oss!!
Danyon
12 januari, 2014 at 16:43Please keep thnowirg these posts up they help tons.
Shanna
13 januari, 2014 at 16:30A really good answer, full of raniitaloty!