Att diskutera med en femåring är min största utmaning, särkilt då hans argument känns vettiga och mina mest tradiga. Hör mig själv allt för ofta svara ”För att jag är vuxen och du är barn”. För att jag inte vet vad annars jag ska säga. ”Du kan väl gå och lägga dig om du är så trött jag är inte trött” ”Du kan ju sova, jag kan kolla på paddan jag går ju upp på morgonen som jag ska alltid” ”Jag tittar på gymnastik det är omöjligt att det kan vara farligt för min lilla hjärna” ”Du håller ju på med din telefon så då kan väl jag hålla på med min” ”Jag har badat och borstat tänderna, ligger i pyjamas hur kan det störa dig om jag kollar på gymnastik?”. Plötsligt kom en kille och levererade vildfångad lax. Några kilo. Jag fick swisha vid dörren. Jag undrade om det var något de gjorde. Åkte runt och sålde lax hos folk. Det visar sig att jag klickat på en sponsrad annons i min instagram när jag legat vaken i NY. Sen somnat om och glömt att jag gjort det. Grymt gjort av mig i alla fall. Nu har jag halva frysen full med näringsrik lax. Perfekt. Jag ska sova nu. Håll tummarna för att jag får sova åtta timmar, vakna sex sjukt utvilad och astaggad för padelturneringen imorgon. Apropå taggad så informerade Rambo mig även om att han är astaggad över att fylla fem år om precis en vecka. Och han önskar sig en bok, ett sim-kort och fotbollskläder. DIF ska det vara. Det gör inget om den minsta storleken är för stor för honom för det har jag tydligen sagt allt för många gånger. Nyss kom han upp för att dricka vatten. Haffade mig med en kall potatis i handen hängandes över diskbänken. ”Vad äter du mitt i natten, mamma?” ”En kall potatis” ”Är det nyttigt verkligen?” ” Det är nyttigt. Särskilt när den är kall” ”Då är det okej, godnatt världens bästa mamma i hela hela hela värden”. Nu sover vi.
