Idag känner jag mig som den starkaste människan i världen. Inte alls fysiskt trots att det är vad bilden symboliserar utan mentalt. Det är så rörigt i min skalle, så många tankar, känslor, frågor, som blandas med alla saker som behöver fixas inför jul det är en jävla röra. Och jag är ju perfekt. Alla ska vara nöjda. Steker pannkakor elva på kvällen och bakar tårta. Utflykter och kalas. Läxor och allas känslor. Ibland känner jag mig som en en sån där lövblåsare ni vet. Jag blåser ut av mig själv för att plöja vägen för så många. Jag skulle behöva åka till en strand i Thailand. Sätta mig i ett isolerat hus på stranden som har en pool där barnen kan leka och jag se på havet. Meditera, yoga, träna och äta nyttig mat. Jaha men är det precis vad jag ska göra om tre veckor vilket fantastik sammanträffande! På den andra bilden har ni en härlig Sommerfeld-boomerang. Årets julbord med alla tjejer var lika mysigt som varje år. Och alla har det såklart likadant. Jag tror inte att jag har mer i min hjärna än någon annan. Livet. Vad gör vi med det?
