Först gick jag vilse. Från matbutiken hem skulle jag det gick inte alls. Trots att jag åkt vägen minst tjugo gånger. Jag saknar något som gör att jag kan känna igen mig. Sen möttes jag plötsligt av Falke på uppfarten så då blev jag så glad! Sen övade vi lite på att gå. Nu ska jag laga middag. Mysigt att bo i en liten alpby då och då.
j
2 mars, 2018 at 20:13Du saknar nog lokalsinne, precis som jag, brukar skämtsamt säga att jag får vara glad om jag hittar hem,hehe!
Mark Ekekrantz
3 mars, 2018 at 16:03Du verkar ju helt tom i skallen så det förvånade inte!