Jävla kul dag ändå. Ringo har varit hemma med halsont, första gången han är hemma sjuk med mig och det var ju helt fantastiskt mysigt! Asså nån gång då och då. Vi har spelat spel, vändtian, lekt med Falke som idag börjat ta sig fram i gåstolen som ni kan se ha ha succé! Min svinproffsiga bankerkusin kom förbi på lunch. Först messade jag honom igår och skrev att Ringo blir hemma. Då kom ett långt avancerat sms om att dagisbakterier är som en pyttipanna av bakterier jag skrattade högt åt det. Sen vågade han sig hit. Så kom en vän för att kolla på varför mitt internet strular och då när min flotta kusse reser sig för att hälsa på honom utbrister han ”Men tjeeeena Freddan och där klev jag på en kiwiklyfta”. Asså okej det går inte att förmedla mina tårar rinner när jag skriver det här kan ni se det roliga? Snygg, perfekt matchande kläder, ren, ordentlig, ung, framgångsrik, rädd för bakterier, cashmerestrumpor, shmoff! Rakt ner i en kiwiklyfta. Jag kommer ha det här som skratträddare länge kan jag säga. Och Falkes min också. ”Vaddå? Vi har alltid matbitar över hela köksgolvet det är jag som kastat dem där”. Och Ringos min ”Spelar roll om man kliver på nåt slafsigt det är ju bara att torka av vad gör det?”. Hela situationen. Magisk. Ett minne för livet faktiskt. Jag önskar ni varit här och fått se det.