Vad gjorde jag egentligen för att förtjäna mitt fantastiska liv jag undrar? Jag joggar runt på Djurgårn och undrar. Medan andra sitter i obekvämt åtsittande kostymbyxor framför en skärm joggar jag runt bland pensionärer och miljonärer på Djurgårn mitt på dagen. När jag var 30 hade jag ingen aning om vad jag skulle göra i mitt liv, hade inte en spänn på kontot och panik över att ingen ville anställa mig. Tio år senare känner jag mig som den mest lyckade 40-åringen i världen. Funderar på att göra en tatuering bara för att. Kanske att jag skriver "Carpe diem" på min biceps. Why not liksom?
G-T
29 september, 2017 at 11:08Du jobbar hårt.Finns ingen annan förklaring tror jag.
Det ytliga livet med fester,shopping och Djurgårdspromenader är ju bara en direkt bonus som faller ut eftersom du jobbat hårt.Du kan välja för stunden vad du vill göra. Men sen när du kommer hem så finns ju jobbet där och då fokuserar du hårt på det.Men man måste inte bara jobba hårt.Man måste ha kontakter också- visst är det så – men man får jobba hårt för dem också.Som för allt som ingår i konceptet att lyckas så måste man vara beredd på att lägga ner mycket tid.Jag tror att fler kan om de bara vågar. Och det behöver AB Sverige. Vi behöver unga duktiga entreprenörer.
ea
29 september, 2017 at 12:29Joggar runt bland miljonärer?? Tragisk med en sådan ytlig livssyn, tragiskt att vissa tycker att det är sådana ytligheter som gör människan lycklig.
mia
29 september, 2017 at 13:23Hahaha, carpe diem passar dig! Varför inte på halsen eller I svanken??
Lovisa
30 september, 2017 at 10:18Tycker du ska tatuera in I fucking made it för du har ju det
kristina
30 september, 2017 at 23:03Heja Katrin, go for it – men inte ”carpe diem” ¨- det är för menlöst och utnött. Tänk annorlunda. Du ska väl
vara den du är – ingen kopia. Power, girl!
Sats
1 oktober, 2017 at 13:29Hur kan en mobbare vara power girl?? Vilken ond värld vi lever i,dom elaka hyllas….