Om vi är tacksamma idag? Jo men det är vi. Det var väldigt läskigt igår och vi visste inte riktigt hur det skulle sluta, men det slutade bra och vi har sovit och vi är lugna nu. Jag har förvisso inte läst några nyheter men förstår att det var många som dog igår och jag inser att vi haft enorm tur som är helt oskadda. Allt hände liksom några meter ifrån oss. Vi åt middag på Lido. Fyrverkerierna var över så när vi plötsligt hör skott och folk i panik väller ner från gatan inser vi på en gång att det är ett attentat. Sen ett hysteriskt springande på stranden. Fram, tillbaka, upp, ner i vattnet. Jag och Alex höll krampaktigt Ringo mellan oss och sprang för livet. Han grät hela tiden, jag försökte trygga med att vi INTE kommer att dö, han är så medveten lilla pojken. Rambo hade vi kommit ifrån men jag såg när min kusin David hade plockat upp honom så jag visste att de var någonstans i samma folkmassa som vi. Folk ramlande på varandra Ringo och Alex hamnade under en våg. Så kom sms från David att han hade Rambo. Tänk att jag höll min telefon i handen i samma sekund som det var dags att kuta. Att jag just fått låna en jacka av Marianne som jag kunde vira in lilla blöta och kalla Ringo i. Ja det var hemskt. Ovissheten av vad som skulle hända. Var var vi säkrast? I vattnet? Vid muren? Under en restaurang? Skulle de ta sig ner på stranden och skjuta oss? Skulle de kasta ner bomber? I ungefär en timme höll vi på innan vi sammanfördes med pappa, David, Rambo och Marianne igen. Vi bestämde oss för att ta oss hem till pappas lägenhet ändå. Trots att det innebar att korsa vägen. Det gick bra. Synen av krossade barnvagnar och en fullkomligt slaktad stad kommer att ta tid att få bort från näthinnan men vi är så lyckligt bevarade. Ringo är skärrad. Han har kräkts i natt och haft mardrömmar. Nu verkar han glad. Han tror att det var fyrverkerier vi hörde och oroar sig över hur vi ska få tag i hans airboard som är kvar på Lido. Allt är avspärrat såklart. Jag vet inte om vi kommer hem idag. Vi har ett flyg 19.40. Vi vill hem såklart. Okej nu orkar jag inte skriva mer. Jag pallar inte svara på alla sms och samtal. Vi försöker umgås här med barnen och göra det bästa vi kan.
svea
15 juli, 2016 at 11:34<3
Julie
15 juli, 2016 at 11:38How terrifying. Very glad that you and your family are ok.
Linnea
15 juli, 2016 at 11:45Slutar andas när jag läser… Mardröm!! All kärlek och styrka till er!
j
15 juli, 2016 at 11:47Åh, herregud Katrin!
Hoppas ni lyckas ta er hem, så fruktansvärt alltihop!
Ta med pappa hem också kanske?Trauma för alla…
Maria
15 juli, 2016 at 11:50❤️❤️❤️
Smulan
15 juli, 2016 at 12:06Varma tankar sänder jag till er. Krama varandra. Varma tankar också till de drabbade på stranden. Så fruktansvärt. Vet inte vad jag ska skriva. Kram
Emi
15 juli, 2016 at 12:10Tack att du delade med dig det fruktansvärda som hände där nere:):)
Julia
15 juli, 2016 at 13:15Jag får som annan skrivit andnöd när jag läser. Jag tåras och ryser, fan att barn får växa upp i detta, fan att vi alla får leva i detta. Kärlek och kramar❤️
Eva
15 juli, 2016 at 13:58Kram❤️
A way of living
15 juli, 2016 at 13:58Men fy så fruktansvärt! All kärlek till er Katrin och vilken ofantlig tur att ni är oskadda ❤️????????
Fredrik
15 juli, 2016 at 14:02Despite the dreadful events that occured, access to the airport and Air traffic won’t be disrupted.
We will keep you informed of any changes to the current situation.
Our deepest thoughts and prayers are with the families and friends of the victims of the horrible attacks in Nice Promenade des Anglais.
j
15 juli, 2016 at 14:37Skit också Katrin, flygplatsen evakuerad nu, inget får landa eller lyfta, en man gripen, kvarglömd väska…
Anna-mamma till Vincent och Alex
15 juli, 2016 at 14:54Fy! Ta hand om er!
Ann
15 juli, 2016 at 14:56<3<3<3
Helene
15 juli, 2016 at 15:12Herregud håller andan när jag läser ditt inlägg och blir alldeles tårögd när jag tänker på barnen! Så fruktansvärt!
Johanna
15 juli, 2016 at 15:42Kärlek till er.
Eva
15 juli, 2016 at 15:50Varma tankar till er och särkilt barnen!
Silva
15 juli, 2016 at 16:10i klarade er! Du behövs och därmed även din familj! Tack för din roliga blogg också! Förstår att det måste ha varit fruktansvärt!
j
15 juli, 2016 at 16:18Nu sägs det att flygplatsen öppnats igen? En kvinna! lär ha gripits, hur många är inblandade i detta hemska terrordåd eg.?!
Stackars er som tvingades in i detta mardrömsscenario och hoppas ni snart tar er hem, ta vara på varandra, kramas ofta och tala om att ni älskar varandra, nu fick vi på nära håll se hur fort livet kan släckas.
Någon skrev att Nice är fullt av poliser som är beväpnade till tänderna och ute på havet flyter tre militär/krigsfartyg som ”pejlar” av området runt Nice.. vilken hemsk dag och vilken hemsk framtid för våra barn!
Lois
15 juli, 2016 at 16:29Tårarna sprutar när jag läser. Blev tom illamående när jag läste att minsta inte va med er. Det går inte ens att föreställa sig känslorna som väller i er och barnen nu. Tack för att du delade med dig!
Linda
15 juli, 2016 at 16:50Kram! Ta hand om er!
Katarina
15 juli, 2016 at 17:02Kram!
Nina
15 juli, 2016 at 17:41Fy så fruktansvärt hemskt men så skönt att ni alla är efter omständigheterna okey. Som många andra som kommenterat i ovanstående inlägg blev jag tårögd när jag läste ditt inlägg Katrin.
Ta väl hand om er nu,
Maria
15 juli, 2016 at 18:11????????????????
Malin
15 juli, 2016 at 18:29Usch stackars er! Du är en bra mamma som kommer att leda Ringo rätt genom detta.
Tina
15 juli, 2016 at 18:49Tårarna bara sprutar! Fy vad hemskt! Man ska verkligen ta vara på livet. Hoppas att ni kommer hem snart. PS. Vänligt bra bok #bucketlist
Emi
15 juli, 2016 at 18:50Lyssna på direkt intervju med Katrin på aftonbladet.se
Hannah
15 juli, 2016 at 19:28Kram❤️❤️❤️
anita
15 juli, 2016 at 20:58Lyssnade lite på en intervju med dig på en av aftontidningarnas nätsidor. Du snattrade som bara den. Kunde du inte hålla käft en enda liten stund och andas lite? Jobbigt att lyssna på dig! Stängde av – orkade inte lyssna mera
jenny
15 juli, 2016 at 21:12Fy så skönt att ni är ok! Kan inte ens föreställa mig hur fruktansvärt det måste ha varit! Gråter nr jag läser ditt inlägg men är glad över att ni klarade er. Fruktansvärt dåd.. fqttar inte hur man kan döda oskyldiga barn och människor sådär!!
Kerstin
15 juli, 2016 at 22:03Till dig anita som skrev att Katrin babblade på så du inte orkade lyssna.. Bad Katrin hålla käft för en gångs skull mm mm vad du slängde ur dig.. ???? Har du varit med om nåt liknade? Blir så förbannad när jag läser såna idiotiska inlägg!! Är du dum på riktigt? Herregud vad arg jag blir.. Sitter du i nån stuga och slänger ur dig skit som du inte vet nåt om eller förstår du inte bättre? Gud vad upprörd jag blir när jag läser.. //Kerstin
Jag
16 juli, 2016 at 00:59Finner inga ord! Styrke kramar till er. Mina tankar går till alla offer och anhöriga!
im
16 juli, 2016 at 07:49Ooih vill ba gråta och ryser i hela kroppen. Fy fan vad hemskt…stackars alla drabbade…
Kramar
Martina
16 juli, 2016 at 13:27Tårarna sprutar när jag läser detta inlägget! Vilken traumatisk upplevelse detta måste ha varit för dig och din familj. Rå om varandra ordentligt nu!