Hällde just salt i Rambos nappflaska. Då kanske ni hajar att vårt läge här hemma inte förbättrats precis. Jag blir helt dum i huvudet av det här. Varför salt just? Skulle göra nässkölj i ena behållaren och mjölk i den andra. Därför. Det är gnället som tar kål på mig. Och sovvägran. Han sov 12-7. Tvingade honom att somna om till halv nio. Sen har han gnällt oavbrutet till nu. Tre timmar av gnäll, kasta mat i ansiktet på mig, spotta, fräsa. Jag smetar tandköttskräm, mollipect, nässpray jag gör allt. Han bara gnäller. Och han är inte så förkyld. Lite bara. Jag är mycket mer förkyld. Stackars mig. Vem tar hand om mitt gnäll? Ringo. Fina duktiga gulliga storebror. Han får en del avhuggningar. Men så kompenserar jag såklart. Som igår kväll tex. Då byggde vi ett pepparkakshus med allt vad det innebär. Både mitt och Ringos första. Inte så svårt. Men plottrigt. Väldigt kul. Idag är Ringo halvnöjd. Undrar om vi kan göra ett nytt. Absolut inte. Jag lämnar över till barnflickan och sitter as we speak och lyssnar på Michael Buble och DÄR öppnade jag upp butiken i Sturegallerian!
Lillan
14 december, 2014 at 12:20Stackars Rambo. Han har inte valt mamma!!!!
Jultävling!
14 december, 2014 at 12:45Det var i alla fall ett väldigt fint pepparkakshus. 🙂
Önskar dig en suverän tredje advent!
You Rock!!!
lisa
14 december, 2014 at 12:51Han känner väl av din sinnesstämning. Du verkar inte att vara i balans precis. Så visst är det synd om dig!!
K
14 december, 2014 at 13:13För att inte ha socker/godis i ert hem ser det väldigt ”sockrigt” ut och väldigt fint!
maria
14 december, 2014 at 18:14Har inte sett några bilder från Rambos ettårsdagsfirande.
Jag
14 december, 2014 at 18:49Oavsett hur det är…. Ringo är så härlig, det jag sett.. O vilket skratt… Allt går över, tar lite tid bara, så är det att ha barn, familj… Thats life…
Haft barn sen jag fyllde 21……. Så nu vet man…… Inte gammal men klokare… O med facit i handen…… Jag njuter när jag ser dom små…
Ähh!!! Tänker jag, söta dom e…
Vet att det är skitjobbigt ibland……
O alldeles underbart också…
laura
14 december, 2014 at 21:11Det går upp och ner med barnen, ibland har de ”faser”/tänder eller är helt enkelt oroliga av någon fysiologisk eller psykologisk orsak som inte vi kan förstå. DET GÅR ÖVER. Den meningen har varit mitt stöd under jobbiga perioder för att jag vet av erfarenhet att det faktiskt är sant. Så stå ut, gulla med honom och låt pappa/Nova och alla andra gulla med honom så mkt som möjligt och bara vänta så vänder det helt plötsligt.
Till ”jag” ovanför; sitter du och dricker rödtjut när du skriver dina kommentarer?
Anna
15 december, 2014 at 13:42Kan han ha öroninflammation?