Katrins Snapshots

Jag fattar inte hur man bara kan glömma saker. Bingo brukar säga att jag är som Doris i Hitta Nemo. Man bara spinner mig ett varv så kan vi hälsa igen. Lite så är jag. Jag kommer aldrig ihåg någon eller något. Själv tror jag bara att det har med ointresse att göra. Jag är ointresserad av vem folk är och vad de gör. Bingo är precis raka motsatsen. Superintresserad av att spränga skallen med en massa ointressant information om vem som jobbar var och varför och var de jobbade innan och vem de är ihop med och vem de var ihop med. Jag bryr mig mest om mig själv och mina nära. Urusel på networking. Där är Bingo ett proffs. Han har till och med fysiska visitkort. För mig är det stor humor. Jag har inte haft fysiska visitkort på många år och tycker att det är väldigt lökigt och omodernt. Vill vi byta uppgifter så tar jag upp min telefon och drar ett blankt mejl till dig och i det har du min signatur. Jag undrar om Bingo har en mapp där han samlar sina visitkort. En sån där som snurrar på skrivbordet. Som man bläddrar i. Men alltså apropå nittiotalet så såg jag det sjukaste idag. Okej jag tar det från början.

Jag började den här texten med att berätta för er att jag är glömsk. Det för att när jag var hos doktorn idag så kom jag på att jag kunde vaccinera mig mot TBE. Jag tänkte att jag inte ska trängas med alla andra till våren utan jag gör det nu så har jag det gjort. Så jag bad om den första dosen av TBE. Sköterskan frågade mig om jag någonsin tagit någon dos och jag svarade ”nej”. Sköterskan valde att inte lita på mitt ord och slog på mitt personnummer där hon fick upp att jag visst tagit både första och andra dosen av TBE. Jag satt som i chock. ”Va?! Skämtrau? När du?”, stammade jag. 2011 tydligen. Sjukt, jag har inget minne av det alls. Så istället för att ta den första fick jag idag den tredje så nu är jag helt täckt mot TBE i sommar på ön så bra!

Nu till det andra, det omoderna. När jag stod i kassan för att betala för mig, lagt sammanlagt över tusen spänn på sjukvård idag, jo men Mollipect är svindyrt, så står en kvinna bredvid mig. Hon håller sin uppvikta plånka på disken och jag ser att hon har en sån där plastficka i den. I plastfickan har hon en bild på en gubbe. Ett passfoto på en man i 65-årsåldern har hon där. Tänk att det finns människor som inte utvecklas alls. Jag var på en föreläsning förra veckan som var så fruktansvärt bra. Kjell A Nordström heter han, wow vilken man. Han sa att en Handelsexamen inte är värd så mycket idag när all information finns att nå på internet. Jag tycker att det är så väldigt intressant det där… En handelsexamen är inte värd så mycket för att man kan lära sig samma saker genom att sitta hemma vid datorn och kolla på föreläsarna på sin skärm. Så jävla coolt.

Jag minns när bloggandet blev stort i Sverige. Hur coolt jag tyckte att det var att jag (den lilla människan) kunde påverka, ge mediehusen information, skapa debatt, allt genom min blogg. Hur jag plötsligt blev viktigt bara för att jag var bra på något och för att många människor valde att läsa det jag hade att säga. Jag minns hur jag  drömde om att komma in på Handels när jag gick ut gymnasiet. Det fanns inte på kartan att jag skulle få komma in jag gick ut med 4,0 för att komma in på Handels skulle man ha 5,0 alltså högsta betyg. Hade det varit samma tider då som det är idag så hade det inte spelat någon roll för mig att jag inte kom in på mina betyg för jag hade kunnat lära mig allt själv och sen spatserat upp på Carnegie och visat vad jag går för. Jag hade blivit en grym börsmäklare. Jag ville bli börsmäklare när jag var 18 år. Coolt tycker jag att allt det där förändras. Att man numera har rätt att vara cool i gymnasiet, gå ut med skitbetyg och sen plugga till sig vad man vill när man mognat och är redo för det. Att samhället börjar inse att alla människor är olika och att alla har sin takt och gång. Jag älskar det!

Okej, nu ska jag sova. Jag älskar att sova. Jag berättade för tjejerna igår att jag natten lördag till söndag sov i 12 timmar. Jag skulle dra på en film i sängen klockan nio när baren lagt sig. Bingo hade jobbat natten innan så han hade sovit i två timmar så han var inte att räkna med för jag visste att han skulle somna på studs. Så jag skulle välja nån härlig kärleksfilm tänkte jag mig men så plötsligt kände jag att jag var trött. Jag la mig på sidan, stängde av teven och somnade med kläderna och sminket på. Jag vaknade tio i nio när Rambo väckte oss dagen efter. Prick tolv timmar i streck sov jag det är tydligen enligt mina vänner ganska så ovanligt i vår ålder. För mig är det högst normalt. Jag sover minst åtta timmar varje natt men oftast vid nio faktiskt. Sover jag en sekund under åtta timmar så mår jag illa hela dagen sen. Sån är jag. Då vet ni. Godnatt med andra ord.

Härlig familjemiddag @piast med god polsk mat för att fira farmor som fyller 91 år idag och är fräschare än någonsin! Ja men vi valde mellan Sturehof och Piast och med alla barn som babcia ville ha med så blev det lättare på Piast och maten är ju grym. Gås, gris, rödkål, vitkål. Grymt. Lång text om min dag på bloggen om ni vill höra. #katrinz