Åsa – Biggest loser – säger att hon har provat allt för att gå ner i vikt men ändå inte lyckats och blir därför ledsen och sitter med gråten i halsen över att Charlotta Flinkenberg anklagat henne för att ha en bristande karaktär och sitta och beklaga sig över att hon nu ska dö. ”Jag kan inte behärska mitt sockerberoende så nu tar jag och dör”, säger Åsa med gråten i halsen men Åsa ska genast sluta upp och gråta och ta och mejla mig för Åsa har inte provat allt, hon har inte provat Katrin Zytomierska-metoden och jag utmanar gärna Åsa i att torska en sisådär 30 pannor. Jag vet (tror väldigt mycket) att jag med mitt crew kan göra det. Och vi har ju direkt inget att förlora eftersom hon ändå planerar att dö, fast en sak är helt säker. Hon kommer inte att dö om hon ger oss en chans för om vi inte lyckas banta ner´na 30 så blir det 20 och då dör hon inte.
Det blev ingen respons från Anna Book som fortsätter att baka scones, käka skit och rulta runt men kanske att det kan bli respons från Åsa!? Åsa mejla mig: [email protected] så kan du kanske ge oss ett försök! Sen kan du säga att du har testat allt.
Åsa kolla hur jag såg ut! Och kom inte dragandes med att jag är nyförlöst för fett är fett och det är lika svårt att banta bort oavsett förutsättningarna. Annars skulle väl inte så många småbarnsmorsor se ut som de gör. Eller!?
Pernilla
1 december, 2012 at 14:38Ja det vore ju fantastiskt kul om Åsa nappade på ditt erbjudande! Hoppas, hoppas.
Sedan håller jag med, alla som påstår att de prövat allt har nog i själva verket inte gjort det. Eller i så fall en massa idiotiska dieter, som ingen människa fixar i längden.
anonym
1 december, 2012 at 15:09väldigt vad du har visat många vidioklipp den senaste tiden. Tryter det i kassan, för det är väl det enda du kan tjäna pengar på nu när ingen vill annonsera på din blogg,även om du påstår något annat.
Och du VISA RESPEKT INFÖR DÖDEN.
Tea
1 december, 2012 at 16:11Ja Katrin, visa respekt inför döden annars kanske den kommer och tar dig! Haha.. Människor..
Christina
1 december, 2012 at 16:20Sagt det förut. Du borde ha ett eget bantar-program. Kanal 5 borde nappa på den idén!!!
Jossan
1 december, 2012 at 16:33lZhf!
anonym
1 december, 2012 at 16:47Läs bloggen ”I KROPPEN MIN” så kanske du slutar att skratta. och lär dig att uppskatta livet!!
Chris
1 december, 2012 at 17:38Föst ska du ser till att fixa ditt eget hemska utseende. Du har det fulaste ansikte nån kan ha, små råttögon o en jättekran, fix it!
Dessutom är dina armar tjocka som lår – dina ben som en överviktig tax.
Så först fixar du dina egna missbildningar, sedan kan du hjälpa Åsa.
Ingen tror ju på dig om du själv är ful o fet!
maja
1 december, 2012 at 18:01Hej! får man äta halstabletter när man kör lchf?? och hur gör du under julen då det är massa traditioner osånt göttigt! 🙂 Kört lchf 1 vecka med din bok och ska bara gå ner 5-10 kilo så är jag färdig!
camilla
1 december, 2012 at 18:27Jag säljer sibutramin 15mg. 1månad för 660kr och 3mån. kur för 1700kr med frakt. Dessa underbara bantningspiller har underlättat min viktnedgång avsevärt. Vid seriöst intresse mejla till [email protected]
Em
1 december, 2012 at 18:27Haha vad roligt det är med alla nötter som ilsket kommenterar/kritiserar dina inlägg, de kanske kulle gå till gymmet och göra av med lite negativ energi istället? Hahaha:-) Du är bäst!
Stina
1 december, 2012 at 18:32Måste bara säga att det ÄR svårare för en fet person, som ätit sig fet under x antal år att gå ner i vikt än folk som ”bara” gått upp under grav. Har haft flera smala kompisar som gått upp 30+ kg under grav. efter ett par månader så, vips, är de nere på det de var innan. Till skillnad från mig, en tjockis som redan vägde för mkt innan barnen, nu går jag inte ner ett skit! Efter 1½ mån. på LCHF hade jag gått ner ner 2 kg! Det tror jag berodde på att jag slutade med godis, chips m.m. Tränade också hårt, 3-4 ggr. / vecka, inte en brödbit, pasta, ris el. potatis kom i närheten av mig! Gick efter LCHF recept hela tiden. Så Katrin, det ÄR skillnad på att tappa grav. kilon och överviktskilon, tror kroppen är inställd på att vara överviktigt iom att du gått upp under lång tid, inte bara under 9 månader..
Anna
1 december, 2012 at 19:45Tur att du leta upp fakta annars kanske du hade suttit och tuggat på en riskaka ikväll och vart fet!! haha
Anna
1 december, 2012 at 19:45http://finest.se/userBlog/index.php?uid=28711&viewComments1228288=1&beid=1200604
Susanne
1 december, 2012 at 19:47Har bara ätit lchf i 2 veckor och har tappat 4,8 kg. Så bra som mitt blodsocker har varit sista veckan var det längesen det var. Så jag är positiv. Tänker ge lchf en månad och funkar det lika bra som det har gjort hitills, så fortsätter jag!
Emma
1 december, 2012 at 20:03Jag måste bara få säga en sak, fetma handlar ofta (inte alltid) om bakomliggande orsaker, det finns en bok som heter ”övervikt handlar om känslor” det är så, man är överviktig för att man överäter eller hur? men VARFÖR?
Visst det kan vara kolhydrater som triggar men till vilken gräns? Jag tycker att man borde prata lite mer om dessa orsaker än bara hoppa på folk ingen vill dö i förtid, ingen vill väga över 150…
Själv fick jag flera gallstensanfall av LCHF men försöker ändå hitta en bra balans på det för jag mår bra med det.
Men jag är trött på dessa påhopp på div tjockisar
Jag har själv gått ner 25 kg och har säkert lika mycket kvar.
Jag var in i din butik för några veckor sedan och tack för latten du var väldigt trevlig med, en mysig butik jag kommer gärna tillbaka.
Min kamp mot cancer
1 december, 2012 at 20:14Testa Akut Leukemi… det är en förbannat bra bantningskur det med!
Lola
1 december, 2012 at 21:08Går ju inte direkt så bra med ditt andra projekt, Shervin.
jannice
1 december, 2012 at 22:03hoppas,hoppas,hoppas åsa lyssnar på dina ord! man kan verkligen om man vill 🙂
Emelie
1 december, 2012 at 22:12Förstår inte varför du tar dig friheten att ”hjälpa” människor som inte vill ha din hjälp? Vad ger dig rätten att skriva om/dömma människor?
Py
1 december, 2012 at 22:36Det står säkert på baksidan hur mycket kolhydrater halstabletterna innehåller, och på julbordet så äter man ju det som innehåller under 5gr kolhydrater/100gr, precis som vanligt.
Py
1 december, 2012 at 22:40Glömde säga, man äter inte LCHF tills man gått ner sina kilon, och sen börjar äta som vanligt igen. Då går du naturligtvis upp igen, och oftast mer än innan. Att tänka på hur mycket kolhydrater man stoppar i sig blir ett sätt att leva.
Py
1 december, 2012 at 22:43Nej, nej, du får inte gallsten av LCHF, läs på!
Ida
1 december, 2012 at 22:45Var de inte så att de var Åsas hjärta som blivit dåligt?
Py
1 december, 2012 at 22:45Shit va oseriöst. Medlidande med dig, men varför den kommentaren?
Åsa Engman
1 december, 2012 at 23:07Tack Katrin för din omtanke!
Det är faktiskt inte så att jag bara lägger mig ned och dör nu. Dessutom så är det inte så att jag kom på förra veckan; Fan, vad har hänt, jag har blivit fet.
Jag har varit överviktig i många många år och jag har försökt alla möjliga bantningar med olika soppor, bananer, flygvärdinnemetoden, ätit vatten med sked, Atkins, LCHF, Cambrige, ja gud vet alla metoder jag har testat. Jag har vid ett tillfälle gått ned från 116kg till 85kg genom att träna 6 dagar i veckan med styrka och fettförbränning. Det som är kruxet för mig är att jag är sockerberonde. Jag faller hela tiden för sockret och kolhydraterna. Då menar jag inte att jag bara sitter och dricker chockladsås och läsk utan jag överäter pasta, potatis ja sådant med mycket kolhydrater. En alkis dricker alkohol, en narkoman tar sitt narkotika av olika slag, en tablettmissbrukare tar piller och jag tar socker av olika slag samt kolhydrater. Jag är helt fast och nu klarar inte min kropp längre och jag dör om jag inte får göra en gastric by pass. Jag går inte omkring här hemma och gråter och väntar på döden. Jag går här hemma och vänjer mig av med mina värsta laster, ute å går så mycket jag kan då det är bra för skelletet och blodgenomströmningen. Jag går på teater, träffar vänner och så har jag ett stort politiskt intresse. Jag har ett underbart liv. Jag är jätteglad över att jag får göra den här operationen för det ger mig en tredje chans. Tredje tänker du? Ja jag har gått igenom mycket i mitt liv som jag inte vill gå in på här. Jag är inte den perrsonen som ger upp. Aldrig i hela helvetet! Att inte göra operationen är att ge upp! Jag är sockerberoende och beroende är en dödlig sjukdom om man inte får hjälp och jag får tyvärr ingen hjälp, ja, alla med detta beroende får ingen hjälp utan ska klara oss själva. Hur? Jo genom att gå 12 stegs programmet och få en matplan. Jag har varit hos Bitten Jonsson(hon är SSK, Addictionspecialist) och jag har fått alla verktyg men jag klarar inte detta hemma på egen hand. Jag skulle behövt ett behandlingshem för socker och kolhydratberoende, förrra året typ. Men det finns inga sådana behandlingshem för vi sockerberoende blir inte tagna på allvar såsom alkohol, narkoman, sex, spelberoende.
Tyvärr så är jag så illa däran med mitt beroende att operationen är det sista som hjälper för det är försent, Katrin. När jag var på Sösakuten sist(2veckor) för att jag hade för hög puls(135/min) trots medicinering sa läkaren till mig. Åsa, din puls kan bli för hög om tider då hjärtat inte orkar med din stora kropp, du måste operera mig snabbt för jag vet inte längre hur mycket mitt hjärta orkar. Läkaren blev jätteglad när jag berätta om operationen för då finns det en chans att jag överlever. (Jag har en puls på 145slag/min utan medicin för mitt hjärta kämpar så.) Remissen om operation gick här i september och jag får göra den redan nu. Vet du varför? För de vet inte hur länge mitt hjärta orkar. Det vanligaste är att man får vänta kring året om inte längre men jag är ett akutfall, Katrin.
Återigen tackar jag för din omtanke men du är ett år för sen.
Vänligen
Åsa Engman
Emelie
2 december, 2012 at 00:04Katrin! Jag kom på att till din nästa bok måste du ta fram en pecannötspaj! Du är ju redan en fena på att experimentera! I alla recept ingår nämligen sirap som jag inte har någon aning hur man ska ersätta – sirap är ju så kritiskt för konsistensen, men minns att du någon gång skrivit om att du lyckats laga kolasås och tänkte att den kanske är applicerbar i en sådan här paj? Tack annars för världens bästa blogg!
Johanna
2 december, 2012 at 00:09Ehh jo det kan man få? Har själv problem med gallan och har försökt med LCHF men det funkade inte i längden, kan ju inte äta ägg, fett, kål osv som är ganska viktigt när man äter LCHF.
Johanna
2 december, 2012 at 00:14Varför skulle en gbp operation ta bort ditt sockerberoende? Är själv gbp opererad och är sockerberoende, läsk är min stora last. Och den försvann inte när jag hade opererat mig?
Sara
2 december, 2012 at 00:26Johanna har helt rätt. En operation kan aldrig ta bort ett missbruk av socker och kolhydrater. All form av missbruk har psykiska orsaker.
Yahel
2 december, 2012 at 00:31Totalt värsta jag har hört! Socker är tydligen viktigare än döden. Och du, en gb-op minskar din magsäck. Men tar fan inte bort ditt sockerberoende. En hjärntransplantion skulle nog hjälpa dig mer. Pucko
Bejrut
2 december, 2012 at 00:52Men herregud! Fyfan vad svagt att ta den lata vägen, du kommer ju förfan ändå att svulla igen efter operationen! Du skulle inte bara gå ner i vikt av LCHF, din hälsa skulle bli betydligt mycket bättre också. Säger som dom ovan, som om ditt beroende skulle sluta om du gjorde en operation? Hahah kyss mig i arslet!
Åsa Engman
2 december, 2012 at 01:03Jag säger inte att en GBP kommer att ta bort mitt sockerberoende utan det kommer att göra att jag går ned i vikt så att mitt hjärta orkar fortsätta slå. Efter en GBP går det inte att äta socker och fett då du dumpar samt att ett hormon löses ut å sockerbehovet minskar. Dumpar betyder att du får hjärtklappning, starka svettningar samt stor yrsel i en halvtimme och eftersom det tar hårt på kroppen sover du sedan i två timmar. Tror inte att jag vill vara med om det va!! Fatta att tåget har gått för annat än GBP då mitt hjärta inte orkar pumpa snart. Jag vill inte under några omständigheter dö och jag ser detta som min sista utväg. Sockerberoendet blir mer lätthanterbart också på detta sätt så att det blir lättare att jobba med 12 stegsprogrammet.
camilla
2 december, 2012 at 01:11Jag svullade också, åt fem whoopper meal på EN dag och blev inte mätt. Hade ingen botten i mig.
camilla
2 december, 2012 at 01:11var en riktig snaskoman. Allt som var sött slank ner i min mage.
Py
2 december, 2012 at 01:13Men läs på. Du har gallstenar innan du börjar äta LCHF. Du får inte stenar av LCHF
Kristina
2 december, 2012 at 01:20Men vad är ni för enfaldiga jävla fascister som skrivit här? Skärp er för fan. De där operationer hjälper massor av människor. Se utanför era egna jävla urblåsta egon och fatta att folk har olika problem. Jävla oempatiska halfwits.
Annika
2 december, 2012 at 01:24Till Åsa: att du reagerade så kraftigt på Charlottas ord är troligen för att hon har helt rätt. Du koketterar med alla dina sjukdomsdiagnoser, vill ha medlidande för att du ”testat allt” och så radar du upp en massa puckometoder till quick fix-dieter som du ”testat”, eller som du bölade i Expressen: ”jag har till och med ställt upp i TV!”.
Som om det i sig skulle hjälpa dig!
Det Åsa och många andra överviktiga inte har självinsikt i att inse, är att ni vill ta enkla utvägar. Ni vill på allvar inte anstränga er för att faktiskt skärpa till er och sluta äta så förbannat mkt och onyttigt. Ni säger att ni vill det men agerar inte därefter. Och så fort ni misslyckas så kan ni skylla på 20 miljoner orsaker, som att ni är deppiga, har dåliga leder, har en sjukdom (välj vilken som helst) som per automatik liksom rättfärdigar ert överätande. När den enda riktiga ursäkten faktiskt är att ni inte pallar, att ni är lata, har taskig karaktär och så gärna vill ha det där som lockar.
Det är inte någon synd att ha svag karaktär, många har svårt att stå emot. Men stå åtminstone för fan för att det är så istället för att böla och säga ”jag är inte alls lat”. Herregud Åsa – vi har ju sett dig i Biggest Loser och större gnällspik får man leta efter.
Och nu då du ”testat allt” så ska du testa GBP. Vilket också är så oerhört tragiskt som utväg då det är den grövsta formen av att låta någon annan fixa problemet åt dig. Men problemet kan inte opereras bort och med din katastrofala inställning t mat/socker kommer du få väldiga besvär efter operationen. Vad du hade behövt är en wake up call som sa att du skulle ta eget ansvar. Som alla andra vuxna gör.
Att Charlotta flinkenberg gick så hårt åt dig är förmodligen för att hon själv är sockermissbrukare (hon har varit öppen med det) och kanske inte tycker att det är ett giltigt skäl att bara ge upp.
Jag kan inte avgöra om LCHF är bra för dig Åsa eftersom jag inte testat det själv men det jag tror att du först och främst ska testa är att sluta plåga din kropp med din rökning och överätning och successivt minska dina portioner och därefter byta ut gradvis det du äter av skit-karaktär till hälsosammare alternativ (som ändå är goda).
Och framför allt – sluta hitta ursäkter som rättfärdigar ditt missbruk. Du är inte ensam om att må dåligt men många innan dig har faktiskt lyckas att vända ett destruktivt beteende som du har och sluppit genomgå en GBP. Men du måste sluta böla om att det är så synd om dig och ta ansvar för ditt eget välbefinnande. Det är ingen annan som stoppat mat i munnen på dig – sluta att skylla på andra och allt möjligt.
You can do it.
F
2 december, 2012 at 01:54Kunde inte skrivit det bättre själv, Annika! Jag har själv varit överviktig och kämpat med mina kilon i flera år. Jag kollade mig i spegeln, gav mig själv en käftsmäll och slutade tycka synd om mig själv. Du borde göra det samma Åsa!
Nina
2 december, 2012 at 01:56Dum eller?
Nina
2 december, 2012 at 01:59Undrar precis samma sak som Johanna…
Jag vet flera som gjort operationen men och lyckats men gott upp vart efter igen just för att dom inte blivit av med sockerberoendet…
Lisa
2 december, 2012 at 03:08Py, shit vad oseriöst liv att sitta och svara på alla kommentarer här?
Sara
2 december, 2012 at 08:02Men idiot alltså! Tror du seriöst att ditt sockerberoende blir bättre med GBP?? Det kommer snarare bli värre OCH farligare när du gjort en sådan operation och fortsätter äta ditt jäkla socker. Tycker du att sockret är så viktigt så är det till en psykolog du ska gå!
Sara
2 december, 2012 at 08:06Du är bara för patetisk! Jag förstår att det inte är lätt att vara så överviktig som du är men om det är sockerberoendet som är ditt problem så är inte en operation det bästa alternativet. Du borde gå till en psykolog eller liknande för att reda ut ditt beroende, för en operation är inte lika med att sockerberoendet försvinner eller är lättare. Du kommer ha en strikt diet efter en gbp-operation och du kommer förstöra kroppen om du utöver din diet trycker i dig massa onödigt krafs!!
R
2 december, 2012 at 08:30Men vad är det för läkare du går hos? Skrev dom ut sin egen läkarlegitimation?
Ett år försent säger du som säger att du aldrig i helvete ger upp.
Det är precis det du gör!
Tina
2 december, 2012 at 09:00Hahaha kul du hittade klippet från Katrin att hon inte tror på LCHF och ”jag skulle aldrig köra en sådan diet”. Bra man kan ändra sig dock. Personligen tycker jag det är grymt men jag är smal fast körde för jag mådde bra av det. Har dock slutat pga att jag fick overkligt mkt celluliter. Det hade jag inte innan så det var ju inte så kul!
Johanna
2 december, 2012 at 09:12Katrin! Starta ett behandlingshem för sockerberoende. Kost, motion och framför allt terapi! Eller anordna hälsoresor för att kickstarta sin nya livsstil med LCHF.
Ria
2 december, 2012 at 09:39Håller med ,get a life Py! Har du inget annat i ditt liv än lchf? Sorgligt
camilla
2 december, 2012 at 09:56Jag är också sockerberoende.
Drack 1,5 l flaska Coca-Cola varje dag. Sedan fick jag ont om pengar hade bara råd till 0,5 l flaskorna eller burk Coca-Cola, på så sätt trappade jag ner på mitt intag av läskeblasken.
camilla
2 december, 2012 at 09:58När jag precis hade trappat ner på läskeblasken såg jag ett reportage om en ung tjej vars tänder var alldeles sönderfrätade (hon hade druckit betydligt mer coca cola än mig, antar att hon skulle stämma företaget).
Tina
2 december, 2012 at 10:03Usch vilka puckon det finns, läser ni inte vad Åsa skriver? Är ni läkare? Heja dig Åsa och hoppas detta går vägen för din del!!!
Sara
2 december, 2012 at 10:40Kalla fakta om GBP.
http://www.tv4play.se/program/kalla-fakta?title=kalla_fakta_1&video_id=1321459
Åsa
2 december, 2012 at 10:53Så är det Py. Här är en länk Emma som förklarar det jättebra: http://www.annahallen.se/lchf-och-gallsten
Anna
2 december, 2012 at 11:19Då har du inte ett beroende. Om problem med pengar får dig att trappa ner menar jag. Personer som är beroende av något går över lik för att få tag på ”sin drog” och börjar stjäla, tigga, låna pengar om det behövs. Skönt för dig att du kunde trappa ner!
Emma
2 december, 2012 at 11:20Jag säger inte att jag fick gallstenar av LCHF, men varje gång jag börjar äta strikt LCHF får jag gallproblem och jag har t.om opererat bort min gallblåsa så det är verkligen märkligt.
Har frågat läkarna om det och dom säger att det beror på äggen, därför försöker jag äta mindre av det men det blir lite svårt ändå med LCHF då, så äter runt 40 gram kolhydrater om dagen, det passar mig.
men vore skönt att bli av med gallproblemen.
När jag började med LCHF tog det kulmen av mina gallstenar jag hade gallstensanfall varje dag och hela nätterna (säger inte att det bara berott på LCHF) sedan när jag opererade bort gallan är det lite bättre men har fortfarande en molande värk kring ”gallan” (som inte längre finns)…. jättemysko!
Tips mottages på vad det kan bero på!
Emma
2 december, 2012 at 11:22Även om inte LCHF skapar nya gallstenar så är det dock många som får problem med gallan, beror kanske på ökat intag av vissa livsmedel?
När jag haft gallstensanfall kan jag bara äta yoghurt i flera dagar allt annat känns som taggtråd…
och mer fett funkar inte som vissa säger…. det gör det värre… andra tips gärna….
Jag har läst teorin att gallan får arbeta mer på LCHF kost och det är jättebra osv men jag märker radikal skillnad med gallont av lchf och ”vanlig” mat ( i mitt fall mer GI inriktat)….
Anna
2 december, 2012 at 11:25Åsa! Jag förstår dig. Jag är också beroende (alkohol) men har ett par års nykterhet nu med hjälp av 12-stegs programmet. Jag tror att 12-steg är det enda rätta vid ett beroende, för att kunna hålla sig borta från sin drog så behöver vi stöd från andra i samma situation. Självklart blir det lättare för dig att börja gå på möten och jobba i programmet efter att du har gjort din operation. Stort lycka till!! Kram
svirr
2 december, 2012 at 11:51Vill du försöka hjälpa Åsa måste du kontakta henne. Du kan ju inte utgå från att hon eller någon av hennes kompisar läser din blogg.
mIA
2 december, 2012 at 11:51If you have noyhing nice to say. Don’t say anything at all.
Maria
2 december, 2012 at 13:58Det tycker jag också! Det hade varit grymt roligt att titta på och framför allt så hade folk fått se att man kan göra något åt sin vikt och att man inte måste dö när man har ”provat allt”! 🙂
Maria
2 december, 2012 at 13:59Håller med fullständigt! Stor humor!! 🙂
Maria
2 december, 2012 at 14:02Håller inte med alls! Jag gick upp 45 kg under fem års tid. Har tappat drygt 36 på 11 månader enbart genom förändrad kost och normal aktivitet. Fettet sitter inte fast ”hårdare” på somliga än andra oavsett vad som gjorde att kilona fastnade från början. När ska folk komma till insikt om det och sluta bortförklara sig?
Maria
2 december, 2012 at 14:08Jag har själv opererat bort gallblåsan och gallstenar och märker att så fort mitt intag av fett ökar så blir jag kallsvettig, illamående, får diarré (rätt skönt iofs om man har haft en period av förstoppning. 😉 ) Jag läste en artikel där det stod att ”genomsnittsvensken” äter ca.70-80 gram fett om dagen, men att människor som har opererat bort gallblåsan bör ligga på ett fettintag runt 30 gram för att må som bäst. Jag tror att det är upp till var och en att avgöra vad de känner att de mår bäst av utan att det blir ett ”kostkrig” om vad som är bäst och vad som triggar vad.
camilla
2 december, 2012 at 14:11Jag säljer sibutramin 15mg. 1månad för 660kr och 3mån. kur för 1700kr med frakt… Dessa underbara bantningspiller har underlättat min viktnedgång avsevärt. Vid seriöst intresse mejla till [email protected]
Maria
2 december, 2012 at 14:42Otroligt bra skrivet! Mitt i prick! Jag var själv i Åsas sits för knappt ett år sedan med kraftig övervikt (över 100 kg) och hade ont både här och där. Jag funderade på en GBP eftersom jag hade ”testat allt” och inget fungerade. Tack och lov så kom jag till insikt om att jag bara skyllde ifrån mig och gjorde sakta men säkert förändringar i mitt liv som har lett till en viktminskning på drygt 36 kg. Nu ligger jag på en ”normal BMI-nivå” även om jag inte är nöjd med min viktnedgång ännu och vill ner ytterligare ett par kg. Det jag vill säga är att en GBP INTE är ”sista utvägen”. Det går att göra bra mycket mer innan man ens kommer dit. Jag vet att du har skrivit att ditt hjärta inte klarar av överansträngning eftersom det finns en stor risk att du dör, men då kan jag tala om att jag inte har tränat under denna tid. Först när jag hade tappat 30 kg så började jag gå på promenader och det skriver du själv att du redan klarar av. Fortsätt med det och gör som Annika föreslår här ovan. Byt ut de livsmedel som du äter och dricker idag till mer hälsosamma alternativ. Innerst inne så vet du att det är det enda som kommer att hjälpa dig. Om du sedan behöver stöd i form av terapi eller 12-stegs-program så må det vara hänt. Inget fel i att ta emot stöd. Det största jobbet måste du dock göra själv. Det är ingen som har matat dig fet och ingen som heller kommer att svälta dig smal. DU MÅSTE VÄLJA SJÄLV VAD DU STOPPAR I DIN MUN. Förstår du? Jag menar inte att ”skrika”. Jag vill bara få dig att förstå att bollen inte ligger hos andra, utan hos dig själv. Du kan faktiskt förändra ditt liv själv. Jag lovar! Jag kunde och vet att det går. Lycka till!
Maria
2 december, 2012 at 14:44Ja, Katrin! Gör det! 🙂
Py
2 december, 2012 at 15:04Tack Åsa! Vet inte riktigt var det här svaret hamnar, men hoppas ni förstår!
Elfrida
2 december, 2012 at 15:05Det beror ju mycket på VAD man har ätit för att bli överviktig också. Man tror att lightprodukter är oskyldiga, att de är bättre än vanliga produkter, men grejen är att ämnen i lightprodukter sätter sig i kroppen och är galet svåra att träna bort. Till skillnad från ”naturliga” kolhydrater som faktiskt blir ”vanligt” fett och är lättare att träna bort. Precis som mättade och omättade fetter ”sätter sig” olika och tar olika lång tid att få ur systemet.
Såklart det går att gå ned i vikt, bara det att tiden från början till slut varierar. Det är så väldigt individuellt samtidigt som tidigare kosthållning spelar roll.
Men alla kan!
Yarella
2 december, 2012 at 15:26Tack Annika för att du skrivit detta!! DET ÄR SÅÅÅ JÄVLA SANT!! Hälsningar från en 110 kg tjockis med Reumatism som gärna skyller på det ena efter det andra emellanåt, allt för att få äta. Har man problem med psyket när det kommer till sitt matmissbruk får man väl fan söka hjälp. Obs!! Jag är inte ironisk 😉
Emma
2 december, 2012 at 16:08Ja jag håller med dig, men jag är jättekänslig mot nötter, lök och ägg jättekonstigt.
Får inte ont i gallan av grädde t.ex…
Jag tror också att alla är olika och man måste hitta sitt sätt, dock tror jag det är bra att hålla sig ifrån de värsta typer av kolhydrater. men helt 0 är nog inte jätteviktigt.
Det pratas om den där ketosen hela tiden.
Eva
2 december, 2012 at 17:00Tanten från Göteborg, har du sett dig själv i spegeln?
Nina G
2 december, 2012 at 17:07Mia – för katrin har så mycket snällt att säga eller? Vill kärringen inte höra att hon är ful som stryk (vilket hon är) ska hon inte yttra sig om andra.
Tusse
2 december, 2012 at 17:24Eh, va? Snälla sluta sprida såna här grejer, det finns inte ett uns av sanning i det. 1 kg fett är ett visst antal kcal, det spelar ingen roll hur eller vad fettet kommit dit av!
Tusse
2 december, 2012 at 17:31GBP är för svaga latmaskar som ställt till det för sig och nu vill att samhället ska ta ansvar. Jag tycker fan vi borde låta de äta ihjäl sig istället, då skulle vi slippa se eländet, höra alla patetiska ursäkter och dessutom spara en massa pengar!
E
2 december, 2012 at 18:20Jaja Katrin,
frånsett att du genom att amma förbränner i genomsnitt ca 500+ kcal extra per dag pga den energi som går åt till att producera mjölk till ditt barn…
Det förutsätter ju att amning är ett alternativ, vilket det såklart inte är för alla, men i vilket fall så ökar ämnesomsättningen vilket gör det lättare även för en passiv mamma att tappa sina babykilon såvida hon inte ökar kaloriintaget. Jag har en nära vän som tappade 28kg på ett par månader (stor procentuell viktnedgång, hennes trivselvikt är runt 55, hon gick ner till 50) genom att äta som hon åt pre-graviditet.
Utöver bebisvikten som räknas bort direkt vid förlossning så har en gravid kropp också bundit upp mer vätska som kan ta lite mer tid att bli av med (därav känslan av att vara ”svullen” och ökad svettning, som många kan uppleva efter födsel).
Så nej, jag skulle inte göra en direkt jämförelse.
Ulrica
2 december, 2012 at 19:21Skriv inte svar till folk när du inte har en aning om vad du pratar om!
katja
2 december, 2012 at 19:56Hon kanske ska kombinera operationen och gå igenom det där 12 stegs programmet, era nötter!!!
Yahel
2 december, 2012 at 20:24Haha Åsa har redan svarat som kommentar på detta inlägg!
Johanna
2 december, 2012 at 21:05Har aldrig sagt att man FÅR gallstenar av LCHF. Jag har inga stenar, däremot har jag fått diagnosen kramp i gallvägarna, vilket även dom som opererat bort gallstenar/gallblåsan kan få.
Johanna
2 december, 2012 at 21:20Åsa jag tycker du borde läsa på mer om en GBP innan du gör operationen. Som jag skrivit ovan så är jag själv opererad. Jag kan äta så mycket socker och fett som min lilla magsäck klarar och jag dumpar inte på det, det är individuellt vad och hur man dumpar. Och det är individuellt hur man kan leva och äta/dricka efter sin operation. En del kan inte dricka kolsyrat efter en gbp, en del tål ingen alkohol. En del kan dricka direkt efter maten, en del måste vänta 30 minuter. Jag kan dricka kolsyrat men tål knappt någon alkohol, blir berusad efter 1 cider. Jag måste vänta minst 15 minuter efter jag ätit med att dricka annars dumpar jag. En kompis till mig kan dricka till maten, hon kan dricka alkohol precis som innan operationen, och hon dumpar om hon äter pasta. Och jag blir inte trött och måste sova efter jag dumpat? Alla får dumping på olika sätt och mår olika under dumpningen. Och hur jag upplever min dumping? Jag svettas, mår illa, får panik inuti kroppen och en ren dödsångest.
Nu har jag skrivit allt lite osammanhängande här men jag hoppas du förstår ändå att det är helt olika från person till person.
Maria
3 december, 2012 at 07:31Ungefär 30% av de som går igenom en magsäcksoperation går över till att bli alkoholister istället. Så operationen är bara en tillfällig lösning. Börja gå på OA möten (http://www.oasverige.org/)
Maria
3 december, 2012 at 09:35Exakt!
Maria
3 december, 2012 at 09:36Vem är det som inte vet vad den pratar om?
Tania
3 december, 2012 at 10:48Har du ett sockerberoende innan open så har du det även efter en op. Det sitter i huvudet och inte i magen.
Jag vet flera som gårr upp alla kilon och lite till efter open pga av att de är socekrberoende .
Carina
3 december, 2012 at 14:50Jag är lite mer diplomatiskt lagd än Katrin och skulle inte välja att säga allt högt på samma sätt, men håller med om det mesta av Katrins åsikter vad gäller vikt och hur man lyckas.
Jag var själv gift och ”instängd” i typ 20 år. Jag straffade mig själv o vägde till slut väldigt mycket..
Till slut bestämde jag mig för att skiljas, det var förutsättning nr ett för mig.
I samma sekund som jag bestänt mig för att leva själv kunde jag oxå bestämma mig för att vilja må bra och bestämde för att byta livsstil till LCHF.
Nu har det gått drygt två år, lever fortfarande med LCHF och har inga som helst funderingar på något annat.
Jag tränar inte som jag borde, men har gått ner ca 45-50 kg och mår oförskämt bra.
För ca 3 månader sedan bestämde jag mig för att sluta röka, samma där har inte haft några som helst problem med att sluta efter drygt 30 år som rökare.
Precis allt handlar bara om att bestämma sig och sedan följa det, lyckas man inte har man inte bestämt sig, så enkelt är det!
Om jag bestämde mig för att träna skulle jag klara det också, men där ar jag helt enkelt för lat och skulle behöva någon som driver på mig.
Överlag mår jag bättre än någonsin i mitt liv, är 46, har bara vuxna barn, gör vad jag vill, när jag vill o är snyggare än när jag var 25, life is goooood!
Kan tillägga att jag är delvis sjukpensionär efter ryggskada som 19-åring, har ont 24/7 och kommer att ha det resten av livet, men det har aldrig o kommer aldrig att hindra mig från något jag verkligen bestämt mig för.
Ingen som inte känner mig väl skulle någonsin gissa att jag har ont, eller är sjukpensionär. man väljer själv hur man vill hantera sådant och lär sig att leva med det.
Maria
3 december, 2012 at 19:32Underbart Carina!! 🙂
tin
4 december, 2012 at 13:56Chris, mår du bättre nu efter att du kläckt ut dig den här kommentaren?