Okategoriserade

Ä men sluta jag kunde inte hålla mig

Ja men sorry jag klarade inte av att hålla mig. Förs skickade jag ett sms: ”Ring när ni vaknat. Städerskan kommer 10”. Inget svar. Så 09.50 ringde jag. Fan att jag ringde men jag kunde bara inte hålla mig. Värsta glada stämningen där hemma. ”Vi käkar Delfia och din musli, sticker till dagis om en liten stund allt är bra men det var lite ledsamt att vakna utan dig”. Jag men det var lite ledsamt att missa morgonbestyren kan jag också tycka. ”Man vill liksom inte vara ensam med barn i vår ålder” ”Näe man vill inte vara singel heller”.

Appropå det här svåra ämnet skilja sig eller hålla ihop för barnen – där jag är för alternativ två (ja men jag är det och jag står för det) så ringde jag en gammal tjejkompis igår som jag inte pratat med på 3,5 år. ”Hur är allt med familjen?”, frågade jag. ”Va?! Vi skilde oss för tre år sen. Jag hittade sexsms i hans lur så jag sulade luren i pallet på han och sa: Ut ur mitt hus ut ur mitt liv. Sen den dagen har han inte satt sin fot i mitt hem”. Hur sjukt?! Jag blir väldigt imponerad över hennes beteende jag skulle aldrig klara av att vara så konsekvent. Innan barn – ja. Efter barn – aldrig. Fast vem vet jag har ju inte hamnat i en sån situation så kanske att jag visst hade klarat det. Två och fem var deras barn när hon blev ensam med dem. Och ensam utan dem varannan vecka. Hon sa att det var en svår omställning såklart men att det gick och att hon nu landat och var redo att möta världen igen så finns det nån härlig småbarnspappa out there så mejla mig så kan jag kanske skjuta fram dig som… Jag vet inte hon har inte bett mig men det kan ju inte vara lätt att träffa någon om man är 36 och småbarnsmor. [email protected] Vore ju kul om jag kunde ta med mig lite härliga män när vi ska ses nästa vecka för att äta lunch det måste väl alla uppskatta, eller!?

Okej så nu jobbar jag vidare igen. Om bara den här bebisen kunde ta och sluta röra sig så jävla mycket han stör mig.

You Might Also Like

  • Ensam
    30 oktober, 2013 at 10:42

    Hej det finns två typer av människor, det är morgonmänniskor och kvällsmänniskor – vi som gillar att sitta uppe på nätterna och blir kreativa då tycker att morgonmänniskorna är precis lika tråkiga när de går och lägger sig kl 22 som de tycker att vi är när vi sover till 10

    Fast vissa gillar ju att sitta uppe själva också i mörkret. Är det mindre fint att vara nattmänniska eller? Är man duktig om man går upp tidigt? Men om man jobbar eller pluggar till 02/03 på natten, och inte har någon tid att passa på morgonen, varför ska man då bara få n

  • Denise
    30 oktober, 2013 at 10:44

    Leva ensam med barn nej. Men tyvärr kan man tvingas till det. När livet tar en annan vändning.

  • Pigg
    30 oktober, 2013 at 10:45

    Man SKA gå upp när solen går upp, och lägga sig när den går ner, som kossorna gör, annars är man dum i huvudet.
    Så tänk på att man får sova kl 16-17 på vintern!

  • Jessica
    30 oktober, 2013 at 11:06

    Jag har ett barn på 1,5 och skulle inte vilja leva med en man sådär jätte gärna . Barnet tar jag väl hand om själv 🙂 skulle inte vilja leva med en man för smidighetens skull. Nä då är de bättre att ha dem ibland för sex typ! 🙂

  • Alice
    30 oktober, 2013 at 11:13

    Ah vad harligt! Idag har jag antligen tid att gora mitt very first inlagg pa din roliga blog.
    Man ska inte hàlla ihop for barnens skull. Av den enda enkla anledningen, and hold on thight nu; barnen màrker att mamma/pappa inte ar lyckliga. Ar det inte var god damn plikt att vara lyckliga? Ar vi inte battre foràldrar da vi ar glada och tillfreds? Tror du inte barnet kanner da mamma och pappa gnaller, surar och skàller? Tror du det inger harmoni i barnet nàr hen kànner spànningarna som ràder mellan mamma och pappa? I dont. For mig ar det sa solklart att inga argument i varlden kan ta kàl pà min overtygelse.
    Jag separerade for 6 mander sedan, och det ar helt underbart. Var dotter ar 3 ar och mar fin- fint. Mamma ar glad, pappa likasa. Vart forhallande till varandra ar mycket battre nu nar vi slipper bo under samma tak . Vi turas om att ha henne hos oss. Da jag vàl ar med henne ar jag Mrs Perfect mummy. Jag har ju hunnit vila de dagarna hon ar med Pappsen sa nar hon ar hos mig ar jag 150% narvarande, jag leker, làser , busar och fixar pannkakor med en 20 àrings entusiams.
    Vi hade kunnat hàlla ihop ett par ar till, men forr eller senare skulle det ha crashat anda.
    Jag gjorde slag i saken, lamnade medans hon annu ar sa pass ung, ett uppbrott for en 10 aring ar mycket tuffare an for en 3 aring
    For the records; jag datar nya mann som det inte fanns nagon morgondag. Utan nagon som helst stress i varlden over att skaffa nya barn och familj. Jag har ju redan mitt barn.
    Passa pa att leva. Livet ar ju, som ni vet, ganska kort.

  • Free
    30 oktober, 2013 at 11:14

    Jag har bott ensam i 10 år.
    Fy fan vad det är tråkigt och vidrigt.
    Och fattigt! Och tungt med matkassar och skit, man blir isolerad och bitter och tillslut lite konstig i sociala sammanhang…

    Jag träffar män men jag attraherar fel män. Så jag måste be dem dra åt helvete efter någon månad.
    Att de flesta män är intresserade av det andra könet (oss) är ju inget konstigt, och de vill sätta på ett harem. Jag fattar det.
    Mitt problem är att jag ser mig själv som helt överlägsen de flesta män.
    Jag hade en på kroken för några veckor sedan från internet, vi började sms:a varandra, mitt i ”samtalet” så skickade han tre bilder på sitt badrum.
    Han var typ 43, helt dum i huvudet.
    Han ville alltså visa sitt lyxiga badrum där för mig, för att imponera lite. Sedan skriver han, nu är det din tur att skicka några bilder. Så jag skickade en bild på min utslitna fitta…

    Närå, jag bara skojar…usch!
    Jag avslutade flörten rätt så fort.

    Men det värsta måste ändå vara varannan vecka! Sånt skit håller inte jag på med.
    Missa 50% av barnets uppväxt? Små barn utan sina mammor i 6 månader om året. Nej det är tortyr.
    Men också att bo ihop med ett mongo är påfrestande.

  • Daniella
    30 oktober, 2013 at 11:56

    ahhaahhaah din humor är fantastisk!

    http://www.daniellarosengrip.se

  • Denise
    30 oktober, 2013 at 12:02

    Vad jag menade med att bli tvingad till det var att min man gick hastigt bort för tre månader sedan 32 år gammal, och lämnade mig ensam med två små barn. Då har man inget val, det gäller att vara stark.

  • Andrea
    30 oktober, 2013 at 12:29

    Kan inte föreställa mig ens hur hemskt :/ Jo stark de är du uppenbarligen, fortsätt så å kämpa!!

  • Norrland
    30 oktober, 2013 at 17:12

    Underbara människa❤️

  • Norrland
    30 oktober, 2013 at 17:14

    Haha.. Utsletna fitta.. Så king du är!

  • Amber
    30 oktober, 2013 at 17:21

    Ja lev lev lev lev lev lev.

  • Anna
    30 oktober, 2013 at 18:02

    Håller med dig Katrin. Det är bara en massa lata jävlar som inte orkar arbeta på förhållandet som separerar, och som tror att allt ska gå av sig självt utan egen insats.

  • ida
    30 oktober, 2013 at 18:17

    Stor eloge till din väninna. Man ska inte tolerera skit från män, vare sig man har barn eller ej. Och män ska ej tolerera skit från kvinnor heller. Tror ej att barn får ett bättre liv av att se den ena föräldern måste underkasta sig sin man/kvinna. Allting har sina konsekvenser. Barnet tar efter båda sina föräldrars beteenden och det undermedvetna plockar upp ställningen som råder i familjen. Så ömsesidig respekt är det enda som ska stå på listan.. Ibland är det MYCKET bättre med skilsmässa för barnet.

  • Louise
    30 oktober, 2013 at 18:28

    Håller med om att det är bättre att försöka hålla ihop familjen så länge det inte handlar om misshandel, missbruk eller andra allvarliga problem. Tycker dock synd om de kvinnor som blir övergivna och tvingas leva utan sina barn 50% av tiden.

  • Cattis
    30 oktober, 2013 at 18:56

    Man bör kämpa betydligt hårdare för sitt förhållande när man har barn, många ger upp för lätt. Men är det helt kört så ska man givetvis skiljas.

  • Erfarenhet
    30 oktober, 2013 at 19:04

    Fast du är ju inte den som ger upp efter första försöket 🙂 så fortsätt nu att låta härliga och kloka Bingo få fortsätta att ge sin son lugn och ro , i stället för hets och stress på morgonen ! när den lille börjar skolan så är det tyvärr slut på den kvalitetstiden …

  • Anonym
    30 oktober, 2013 at 19:08

    Barn känner av direkt om det inte är bra mellan föräldrarna …går inte att låtsas och tro att man lurar dem !

  • Anonym
    30 oktober, 2013 at 19:10

    Förklara gärna varför man ska det !

  • Anonym
    30 oktober, 2013 at 19:17

    Vilken fruktansvärd förlegad syn att tycka att det är bra , att gå upp tidigt på morgonen….finns forskning på att kvällsmänniskor inte alls presterar lika bra på morgonen och vice versa förstås…..snälla människor . läs på , gör om . gör rätt 🙂 för er egen skull .

  • Anonym
    30 oktober, 2013 at 19:31

    Måste vara helt UNDERBART att ha en städerska .

  • minime
    30 oktober, 2013 at 19:39

    Känner väl att om kärleken är slut, så blir man inte kär i samma människa igen, det spelar liksom ingen roll hur mycket man kämpar.

  • tia
    30 oktober, 2013 at 19:41

    Ja, Louise förklara varför!

  • Lo
    30 oktober, 2013 at 19:42

    Varför ska jag fortsätta att leva med en människa som jag inte älskar och som inte älskar mig?

  • J
    30 oktober, 2013 at 19:42

    Det är ett äckligt stort samhällsproblem med splittrade familjer. Min sambos älskade lillebror är bara 8 år men har under flera år mått dåligt över att hans föräldrar inte bor ihop längre. Inte slutade dom bråka för det. Allt blev en rättssak och föräldrarna hatar varandra innerligt och vill båda ha honom för sig själva nästan. Jag visste ärligt talat inte att så små barn kan må så dåligt som han gör och tyvärr så har jag insett att han är långt ifrån den enda. Jag har hört grannens barn i förtvivlad gråt skrika: neeej pappa! När han skulle åka igen efter att ha lämnat henne hos mamma. Fyfan jag mår illa av sånt. Och visst kan jag förstå att för vissa är det den enda utvägen, men för så himla många föräldrar…

    Jag lovar att jag kommer göra allt för att min dotters pappa och jag ska ha ett bra förhållande! Och blir det så dåligt att han skickar sexsms så hoppas jag att jag ändå tänker på att det är min dotters pappa.

  • Anonym
    30 oktober, 2013 at 19:42

    Sååå sant så ! många borde Googla på detta för att bli av med den gamla konstiga inställningen att det är ”fint” att gå upp tidigt 🙂

  • minime
    30 oktober, 2013 at 19:46

    Och då fortsätter du att leva med honom, menar du? Och låter honom skicka/ta emot sexsms och kanske ha ett annat förhållande medan ni fortsätter ”leva lyckliga för barnens skull” ?

  • Vallmo
    30 oktober, 2013 at 19:47

    Barn måste faktiskt inte må dåligt av att föräldrarna separerar!
    Det är inte separationen det handlar om, utan dåliga föräldrar.

  • Kakan
    30 oktober, 2013 at 20:00

    ” Pigg”! Så du menar att alla som jobbar natt/ skift är mindre begåvade?
    Känns verkligen som ett intelligent inlägg.

  • Louise
    30 oktober, 2013 at 20:27

    Svårt att förklara för folk som inte är mogen att inse….

    Livet går upp och ner och likaså kärleken mellan de vuxna. Att ge upp familjen och låta barnen flytta fram och tillbaka är inget alternativ…..

  • Louise
    30 oktober, 2013 at 21:27

    Är det så farligt om mannen har älskarinnor så länge det sköts diskret? Är andra kvinnor så dumma att de vill utnyttjas som ”den andra kvinnan” så låt gå. Så länge han älskar frun och kommer hem till familjen kan man väl se lite mellan fingrarna för barnens skull? Karlar är karlar och kommer att så förbli…. Rose Kennedy hade inställningen att ”låtsas inget veta om makens affärer”, för så fort du tar upp det med mannen så har du ”förlorat” hur än utgången blir. Klok gumma det!

  • Fredrica
    30 oktober, 2013 at 22:32

    Svårt att veta vad som är bäst när när det gäller sånthär. Jag är väldigt glad att mina föräldrar valde att skilja sig, för jag vet att jag hade mått fruktansvärt dåligt i ytterligare många år om de hade fortsatt hålla ihop och bråka så som de gjorde. Ibland funkar det inte, och då är kanske den bästa lösningen ändå att gå isär.

    Men visst är väl föräldrarskapet lättare om man är två.

  • Meejji
    30 oktober, 2013 at 23:31

    Jag som ääälskar att vakna tidigt, fast sen sitter jag där å har inget att göra ändå (om det är helg). Haha. Helt i onödan!

  • Meejji
    30 oktober, 2013 at 23:32

    Beklagar din förlust. <3

  • Meejji
    30 oktober, 2013 at 23:36

    Jag kan också tycka att man ska kämpa och hålla ihop omman tror att där finns något äkta att kämpa för. Men aldrig bara för barnens skull. Sen undrar jag varför det bara är synd om mammor som blir övergivna, männen då? Det finns kvinnor som tar barnen och drar, ändå är det synd om dom men inte om papporna?

    Lite förlegad syn hos en del känner jag.

  • Meejji
    30 oktober, 2013 at 23:38

    Men då måste det vara ok att kvinnor har älskare likväl? Eller? Vad sa Rose om det?

    Antingen går man in i ett öppet förhållande på lika villkor eller så håller man både kuk och fitta istyr.

  • sandra
    31 oktober, 2013 at 01:00

    Jag jobbar mätter love it!!! Har inte syället en väckarklocka på 5år så jävla underbart. 😀

  • laura
    31 oktober, 2013 at 09:37

    och din blogg som du ständigt länkar till är så boooooring. En blek Katrin-kopia. Och då är jag snäll.

  • Kristina
    31 oktober, 2013 at 10:02

    Om det är sant och du vill ”prata” med någon som gick igenom samma sak för 4 år sedan finns jag på min blogg!
    Jo, man kommer vidare till slut men glömmer aldrig. Låt barnen veta att han alltid finns med er och den dagen du träffar någon ny(tom jag gjorde det) måste den nya veta att barnens pappa och hans släktingar alltid kommer att vara en del av familjen.
    Kram

  • ida
    31 oktober, 2013 at 10:11

    Precis så är det. Mina föräldrar är skilda och det har bara varit positivt. Att ha dom i samma rum är ångest dubbel upp..

  • Hyrestanten
    1 november, 2013 at 00:49

    Ibland önskar jag att folk inte var så snabba att döma varandra. Inte uttala sig om skilsmässor när de inte själva varit med om det. Dessutom, hur kan någon ens för ett ögonblick tro att det är enklast att separera? Alla har inte delad vårdnad och ”barnfria” veckor, eller hjälp av släkt. Jag hade absolut inget val och skiljde mig när mina fyra barn var mellan två och åtta år och de bodde hela tiden hos mig.

  • Linnea
    1 november, 2013 at 12:30

    Ska inte han tänka på att du är hans dotters mamma då?

  • E
    1 november, 2013 at 17:00

    Jag önskade att mina föräldrar hade skilt sig när jag var barn. Min mamma var olycklig med min pappa och det märkte vi barn. Bråk hela tiden 🙁

  • Jenny
    2 november, 2013 at 20:22

    Man kan ju tänka på barnen också. Gå ifrån varann innan man har skadat barnen. Att hålla ihop för barnens skull är en utsliten klyscha, lika utsliten som detta att ett nytt barn gör att förhållandet blir bättre.

    Tänk på barnen först.

  • Louise
    4 november, 2013 at 07:44

    Det som är bra med att lägga sig och gå upp tidigt är att det är under de timmarna som man får bäst sömn sk djupsömn. Och kvällsmänniska och kvällsmänniska, allt handlar om vanor! Börjar bli trött på alla som tror att precis allt är genetiskt..