A men asså…?

Mina jobbtisdagar verkar inte räcka till. Snart får jag nog ta och utöka till två dagar i veckan för jag hinner fan inte ens skriva ett jävla blogginlägg på en hel dag. Och nu känner jag mig så stressad eftersom mammanerven kickat in så nu tänker jag på att jag måste skynda mig hem för att hinna träffa barnen innan de somnar trots att det är min lediga dag och Bingo tar över från barnflickan och roddar med middag och läggning och allt men ändå klarar jag inte av att hålla mig borta. Men det har inte med kontrollen att göra först och främst. Först och främst har det att göra med att jag saknar mina barn så jävla mycket efter en hel dag och eftersom jag alla andra dagar antingen är med Rambo hela dagen och sen hämtar Ringo innan fyra så känns det som en evighet att vara ifrån dem båda en hel dag och sen inte hinna se dem innan de somnar… Samtidigt är det skönt att få vara lite för mig själv också och få jobba och stöka undan och göra ärenden och betala simskolan och AMEX-räkningen och allt som ligger och väntar på att göras. Att få prata med mina kollegor om företaget och vad som ska göras i framtiden.

Män har inte det här problemet. En man har inte cravings efter att få träffa sina små barn efter EN arbetsdag. Han kan lätt må bra av att träffa barnen på helgen och bara göra roliga saker. En kvinna har helt andra behov. Kanske att det avtar med åren vad vet jag. Sen börjar jag tänka praktiskt också såklart. Jag vet ju hur svårt det är att göra andningen på Rambo och näsdropparna ska vi inte prata om. Typ omöjligt att göra själv. Asså jag klarar det ju men… HA HA HA. Ja vet ja vet.

Rambo fick den blå och den oranga att andas in, mollipect, näsdroppar och pulvret att blanda och ge på kvällen. Jag vet att ni vill veta. Hur det gick? Han hostade inte en enda gång i natt så visst, luftrörsvidgande funkar hur bra som helst. Doktorn på Martinas barnsjukhus är fantastisk. Han lärde mig hur jag skulle blanda till de perfekta näsdropparna för en tiomånaders bebis kan ni fatta?! Jag klipper nu upp 0,25 och blandar med saltlösning. Sen suger jag upp allt i pipetter som han gav mig. Så gulligt och bra!

Okej, jag ska ta ett möte med Louisa nu och sen ska jag gå hem. Till sju vore det perfekt om jag kom hem för då ”slipper” jag rodd med middag och mat men hinner till att ge Rambo andningen på det enda perfekta sättet som bara jag kan och…jag skojar. Inte helt men lite.