Okategoriserade

Singel är lättare

Jag kan säga så här: De tjejer som inte har inlett ett förhållande (och vant sig vid att leva med en man) innan 35 års ålder kommer nog aldrig att klara av att ha ett förhållande. Det är helt sjukt nämligen hur man som tjej kan finna sig i det här livet. Jag vet naturligtvis att jag talar om mig själv och kanske 90% av alla tjejer och jag vet att det är dessa 10 procent som gapar och skriker men jag skiter verkligen i alla er som är ihop med feminina män som kan sköta logistik och hem för det är inte normalt.

Anledningen till att jag tar upp det här just idag är för att Bingo har varit bortrest i fyra dagar och jag märkte att allt var otroligt mycket enklare när han var borta. Alltså mina sysslor var mycket färre, smidigare och allt var så mycket lättare när det bara var jag och Ringo. Vi steg upp klockan sju för att ha en mysig morgon. Han åt frukost och jag tog på mig träningskläderna. Sen tog jag på honom hans kläder och så tog vi bussen till dagis. Köket lämnades helt städat och allt var insatt i diskmaskinen. Vi var utvilade då vi sovit nio timmar 100% sömnkvalité enligt min app. Jag gick på yoga och sen till jobbet. Jag tvättade kläder, jag plockade och ställde i ordning i lägenheten så det var hela tiden städat och inte en massa prylar någonstans. Allt låg prydligt invikt i garderober och lådor. Det var trevligt och det var lugn och ro.

Sen kom Bingo hem och raserade hela jävla skiten. Snarkar och låter och väcker mig flera gånger på natten så jag inte precis vaknar med 100% sömnkvalité, sprider prylar och kläder, ska äta frukost med slamrande och slafsande stekpannor, diskar inte efter sig, snozar för länge så Ringo kommer sent till dagis, ringer till mig när jag sitter på jobbet för att Ringo har klämt fingret, han behöver bilnyckeln för att plötsligt köra Ringo istället för att gå för nu kom han plötsligt på att han visst missat ett möte dessutom. Mr Kaos personifierad.

Asså jag dör av den här röran. Det är så vidrigt och fruktansvärt och den får mig att vilja kräkas. Vad ska jag göra? Vad har ni för tips? Jag vet att de flesta män är på det här sättet, i alla fall de män som är manliga och som man som kvinna blir attraherad av, men vad gör man? Jag klarar inte av det här. När jag var hos mediumet så frågade han hur jag kunde ha sån oordning hemma eftersom jag är en pedantsik person. Jag sa att jag lever med en ”kreatör” så då går det inte att han ordning hemma. Men alltså det här kommer att knäcka mig. Jag vill inte separera från Bingo. Varken för min egen del eller för Ringos del. Vi har kul ihop och livet är bra, men vi är så olika och jag kan inte leva i en soptipp och bara käka stekta ägg med ketchup och Bingo tycker att jag är helt överdriven och jobbig som tjatar om att hålla rent och framför allt undanplockat. På fullaste allvar, vad gör man?

Sist vill jag bara säga att ensamstående mammor inte har det så illa ändå. Det är mycket lättare att leva själv med ett barn än med ett barn och en man. Jag tror att de flesta kvinnor skulle skriva under på den om det inte var så att de blev underhållna av sin man. Eller fick det fina lyxlivet i alla fall. Ja, vad ska jag säga det finns ingen lösning på de här problemen. Han kommer inte att ändras och inte jag heller. Vi kommer att tjafsa med varandra tills vi separerar. Det är väl så alla gör?

You Might Also Like

130 Comments

  • Catrin
    18 april, 2013 at 10:14

    Vet inte om man ska skratta eller gråta men känner tyvärr igen mig. Min man åker ofta till jobbet innan vi (jag och två små söner) vaknat.Visst kan det vara småkaotiskt men om man jämför med när han är hemma!? Haleluja vad smidigt är de morgnar jag och barnen är själva. Min man är borta och reser en del och tycker också allt är mer städat och rutinerat men kanske för att man vet att ingen annan gör det (även om de inte kanske gör det annars så KAN de göra det). Jag vette tusan vad jag vill få fram med allt detta blajande men kontrollmänniska som jag är så är det mer ordning när jag får styra. Can´t live with or without them:)

  • Camilla
    18 april, 2013 at 10:17

    Det är samma sak här. Jag har separerat en gång (vi har två barn tillsammans) pga allt det du beskrev. Jag bara gick och irriterade mig och till slut var det allt jag kände. Irritation. Träffade en ny, blev blixtkär, allt verkade toppen. Vi fick en bebi. Och nu börjar irritationen gnaga igen. Skillnaden denna gången är att jag är kär och att han har andra fantastiska sidor som väger upp. Men det är fasiken inte lätt att leva tillsammans när man är så olika!

  • Jessika
    18 april, 2013 at 10:19

    Ni kan väl bo särbos ?

  • Elin
    18 april, 2013 at 10:20

    Katrin!
    Jag kan tyvärr inte hålla med dig, men jag tror det handlar om vad man är van med och vad man har för rutiner. Min man jobbar långa dagar, och jag längtar hela tiden efter de dagar som han är hemma. Allt blir så mycket lättare när han är hemma och vi delar på alla sysslor. Vi har två pojkar, den äldsta är lite över två år så det är fullt upp. Det ska mycket till för att jag ska bli ensamstående, jag ger alla ensamstående föräldrar en stor eloge! Sen tyvärr beror det på vilken sorts partner man väljer att leva tillsammans med, jag har bara haft tur! Man väljer själv hur man vill ha det!

  • Plupp
    18 april, 2013 at 10:27

    Finns väl bara två val om du inte vill separera? Särbo eller bestämma dig för vad som är viktigast: Ordningen eller kärleken.
    Låt BLI att städa, tvätta, fixa och dona. Bit ihop och se om han öht reagerar.
    Eller städa mindre. Försök se förbi stöket. Låt Bingan ta allt ansvar i några veckor och ”stäng av” när han krånglar. Låt honom fixa sitt egna kaos.

  • L
    18 april, 2013 at 10:27

    Det beror väl på om snubben är ”kreatör” eller ”officer”? Om du fattar vad jag menar… Och om du frågar mig så är kreatören bra mycket fjolligare än officeren. (OCH officeren är strukturerad och aktiv.)

  • Klara
    18 april, 2013 at 10:28

    Det är ingen man du har, det är ett bortskämt stort barn.

  • Pernilla
    18 april, 2013 at 10:31

    Det är samma sak här hos oss. När jag och lillkillen är ensamma är det lugnt och skönt. Vi kommer iväg i tid och vi lämnar hemmet som vi vill kommer hem till det. När pappan är hemma är det kaos, saker överallt, smutsigt och utan struktur. Jag vill inte vara ensam och jag vill inte att vårt barn ska bo på två adresser, men jag undrar om det inte vore bättre att vara särbos. Fast sen kommer stunderna när vi har det så himla härligt ihop tillsammans. Fast det är inte så ofta när jag tänker efter.

  • anonym
    18 april, 2013 at 10:32

    Vad tycker Bingo om att bli uthängd på din blogg?

  • Jessica
    18 april, 2013 at 10:34

    Jag känner igen det här så jäkla bra!
    Ensamstående med tre barn, och livet är enklare!
    Stöket är borta, sysslorna är mindre, ingen snarkande kaotisk lat karl i hasorna!
    =)

  • M
    18 april, 2013 at 10:35

    Ja vad är det som håller dig kvar honom då? madame måste låta sin kreaktör leva sitt liv hemma med!! man kan inte bara leva efter din pipa…separera då!!

  • Annika
    18 april, 2013 at 10:47

    Känner inte igen mig alls, tvärtom! Kaos när han är borta. Idag blev jag svettig, arg och ledsen efter att ha burit min sexåring till fsk. För hon skulle inte dit fick hon för sig. Sånt där testar hon bara med mig när vi är ensamma. En riktig jävla skitmorgon! Har två till att avverka innan han är hemma igen.

  • anonym
    18 april, 2013 at 10:48

    Pengarna kanske!

  • Lotta
    18 april, 2013 at 10:49

    Känner igen mig, särskilt om den störda nattsömnen. Skaffa skilda sovrum samt hyr in en städhjälp för ordningen.
    Sen kan ni fokusera på kärlek, barn och jobb utan irritation!

  • anonym
    18 april, 2013 at 10:51

    Katrin har städhjälp!

  • L
    18 april, 2013 at 10:54

    Opposites attract, som dom säger. Mannen jobbar borta 1månad och är hemma 1månad etc. Och vi har två småbarn, jag ska fan inte säga att det är lätt, men va klagar alla andra på som har mannen hemma. Kanske är det vi som vinner på det i längden 🙂

  • Sofia
    18 april, 2013 at 10:58

    Min karl är man nog att till att inte behöva hävda sig med några förlegade hemmafrusroller och sköter minst lika mycket hemma och med vår lilla tös som jag! Jag hade aldrig pallat tjata på en vuxen människa.. //Lyckligt lottad (och lat?!? 😉 ) tjej!!

  • Jonas
    18 april, 2013 at 11:02

    Viktiga grejer det här du tar upp. Det är livet. Kanske inte som vi vill ha det. Det var ingen som sa att det skulle vara så liksom. Jag representerar den ”andra” sidan, mannen. Vi delar alla i stort sett samma problem. En del klarar det andra skiljer sig, kort och gott. Jag och min fru kämpar på. Jag tror inte att det finns någon ”snabb-fix” för detta. Man måste prata med varandra. Sen tror jag att många mammor måste slappna av mer. Nej inte så det blir fel. Inte så att barnen kommer för sent. Bara slappna av. Låt skiten ligga en dag. Det är mycket svårare än att ta bort det. Det är därför vi/ni inte gör det. Det är det som är prioritering, i huvudet. Tänk så här: ”Vad gör det om 100 år”. Svaret blir alltid ”inget”.

    Själv så är jag ganska trött på alla rutiner som har hållit på sen barnen började på förskolan. All info. som skolan skickar ut. Alla läxor. Ärligt talat så skiter jag i det (lugn och fin. Jag hjälper barnen). Varför kan de inte gå en timme till i skolan och göra skiten där. Så kunde vi softa hemma. Nänä, bara håll på med det precis som om det gör nytta.

    Jaja, lycka till.

  • Linda
    18 april, 2013 at 11:02

    Fast nä, kom igen. Det kanske är enklare att gömma sig bakom idén att ”manliga” män måste vara grisar på vissa områden för att man ska tända på dom. Är det inte precis tvärtom? Vem går igång på den typen av man som du just beskrev? Inte jag. Alla är värda en vuxen, jämställd partner med samma rättigheter OCH skyldigheter. För att kunna ha kul ihop och behålla attraktionen genom åren tror jag att det är nödvändigt att känna att relationen, hemmet och familjen bärs upp av båda två till lika stor del. Ibland bidrar det ena mer, ibland den andra, bara man känner balansen. Detta förutsatt att man alltså har/vill ha en partner och det är ju ingen självklarhet.

  • trollis
    18 april, 2013 at 11:03

    Ja, va fan gör man?????????? Det där att ”låt det vara, ta bara hand om din egen skit” funkar ju inte, det är ju världens sämsta tips. Man delar ju på toalett, kök, säng osv. Och städhjälp! Ja, gärna, men hen skulle i så fall behöva stå stand-by bakom min man hela dagen, hela tiden. Han plockar ju för fan aldrig undan efter sig, det är ju det som är problemet!

    Katrin, kan inte du och jag flytta ihop, jag vill också ha ordning och reda… suck…

  • anonym
    18 april, 2013 at 11:05

    Och barnflicka!

  • Karin
    18 april, 2013 at 11:06

    Hahaha precis samma hos mig!!!:) jag funderar på samma.. Ibland vill ja flytta ibland vill ja att han flyttar och ibland vill ja bo ihop. Ja vet inte .. Särbo, nej tack de e ja för svartsjuk för. Jag kollat kommentarerna och ser om ”vi” kan få tips om hur vi ska lösa detta!:) kram katrin från ett regnigt men vackert Värmland

  • Lisa
    18 april, 2013 at 11:07

    Jag tror att ni båda är extrema fast åt olika håll. Du Katrin behöver lära dig att ”tagga ner” och Bingo behöver lära sig att organisera. Vad gör det om det står lite disk på diskbänken när allt kommer omkring, för att ta ett exempel? Parterapi låter som en god idè för er. Min man var likadan men saknade Bingos enorma energi. Han gjorde (efter 5 års äktenskap) en utredning som visade att han har ADD (som ADHD men utan hyperaktiviteten). Han äter medicin nu och det räddade vårt äktenskap. Livet är så mycket bättre och enklare idag.

  • Malin
    18 april, 2013 at 11:17

    Håller helt och fullt med dig i att det är mer ordning och reda när karln är bortrest. Men det är som tur var ”bara” det som är negativt med honom och vårt liv tillsammans, även om man kan bli fruktansvärt irriterad på hans klädhög, grejer utspridda, ouppplockade väskor osv.

  • Julia
    18 april, 2013 at 11:17

    Här är det tvärtom. Jag skräpar ner å min man håller ordning. Däremot tycker jag att det är viktigt att ha ordning i låd och skåp medan min man trycker in saker under sängen å i lådor för att det yttre ska va fint. Vi kompletterar varandra egentligen men vi kan inte låta bli å gnälla på varandra tills vi blir tokiga ändå.

  • Jessica
    18 april, 2013 at 11:22

    Min sambo veckopendlade och jobbade borta måndag-torsdag nästan hela första året efter att våran son föddes, jag känner igen mig i det du skriver och det var ofta kaos och bråk varje vecka då han kom hem.. Nu jobbar han hemma och från början var det jobbigt och kaos då jag är en pedantisk människa också.. MEN jag satt ner foten och konfronterade honom och va ärlig och sa att jag inte orkar ta hand om 2 barn bara för att han är hemma och att jag var så less på att allt tar dubbelt så lång då min sambo är hemma, då det logiskt sett borde vara tvärt om? Hur som helst så har min sambo fått ändra sig och förbättrar små saker hela tiden (mycke arbete kvar att göra dock..), skulle han inte vara villig att förändra sig överhuvudtaget så skulle vårat förhållande inte ha fungerat..

  • Monica Wiking
    18 april, 2013 at 11:23

    Word!!!!

  • Emma
    18 april, 2013 at 11:24

    ja du Katrin , det var som att du just beskrev mitt hem/liv! jag älskar min man och skulle aldrig i livet lämna honom, jag har helt enkelt fått gilla läget bara, gått halva vägen åt hans håll så att säga!
    kärlek till dej!

  • Hanna
    18 april, 2013 at 11:25

    Min Man är INTE så och han är INTE feminin. Inte det minsta: Han är helt normal. Vi hjälps åt med allt.Hem, tvätt, läxor, träningar, gympapåsar, räkningar, hemmet, födelsedagar,.. Och när fan det e lätt nu när du har ETT barn som inte ska på olika aktiviteter. Men 3 barn som spelar hockey, fotboll,mm. Och läxor och tvätt och disk….Nä ställ krav på honom. Ni bor där det är erat hem. Om han inte är knäpp så kan han bli ”normal”!

  • Lisa
    18 april, 2013 at 11:39

    Haha, det kunde lika gärna ha varit jag som hade skrivit den här kommentaren!!

  • Nathalie
    18 april, 2013 at 12:01

    Oj vad jag känner igen mig, till 99% eftersom vi inte har barn ihop,jag och min sambo. Men tre stora hundar är ”typ” samma sak. undrar också hur ska man orka!

  • Paula
    18 april, 2013 at 12:05

    haha klockrent

  • Ann.B
    18 april, 2013 at 12:07

    Hej!
    Förstår ditt problem.
    Om jag var i du så skulle jag fundera på särbo.
    Men………
    Inte så som dom flesta gör när dom är särbo .
    Utan jag skulle föreslå att ha två lägenheter precis brevid varandra , vägg i vägg . Kanske inte så lätt att få tag i , i en stor stad . eller två radhuslägenheter vägg i vägg , eller ett hus som ni delar till två boenden . På så sätt bor ni ju så gott som ihop men endå så kan var o en sköta sitt o ha det som ni vill.
    Önskar dig lycka till 🙂

  • Paula
    18 april, 2013 at 12:07

    bingo har ju fasen en diagnos thats it o för att då kunna få struktur så är mitt tips ett bildschema 🙂 .. eller be honom söka hjälp å få medicin ..samtidigt som du söker för din mani …

  • Lollo
    18 april, 2013 at 12:18

    PRECIS så hade jag det när jag levde med min sons pappa. Att leva i stök o oordning när man är pedant gör att man inte mår bra heller. Livet är idag, som ensamstående, en semester o dans på rosor;) Nu kan jag njuta av tiden med min son istället för o gå omkring o irritera mig:) däremot kan ja säga, att om känslorna funnits där så hade jag mer än gärna levt i tvåsamhet o haft överseende med vissa saker!
    Kan ni inte mötas halvvägs?du lever i lite kaos o han anstränger sig lite för ordningens (o kärlekens) skull!;)

  • Josefine
    18 april, 2013 at 12:21

    Kan hålla med delvis. Jag tror att vårt största problem är att jag har mycket lägre tolleranströskel för vad jag anser vara kaos och rörigt. Sambon ser helt enkelt inte att det är stökigt förrän jag säger något. Städning brukar vi dela på så att vi gör det samtidigt men jag går nog och plockar saker mer. Alla hans saker har jag sluta lägga tillbaka där dom ska vara utan lägger dom i en hög i hans sida av sägen eller på tangentbordet så har han inte något val utan är så illa tvungen att sortera upp allt och lägga det på rätt ställe. Tar inte många sekunder att bara rafsa ihop allt och lägga det i en hög. Dessutom så tycker jag att han sprider mindre skit runt sig sen jag började med denna taktiken eftersom han ser allt samlat i högen och fattar hur mycket det är.
    Men hur mycket han än stökar ner så vill jag ändå inte vara utan honom, man får helt enkelt ta det onda med det goda. Han skulle säker kunna rabbla upp en hel radda med saker jag gör som retar honom också.

  • Hanna
    18 april, 2013 at 12:22

    Vet inte vad du träffat för män, men det finns många som fixar det där utan att vara ”fjollor”. De är vuxna bara och inte jättebebisar.

    Dumpa Bingo! Du behöver inte honom och jag tror inte på att du ens vill ha honom särskilt mycket när han är sådär, utan det är för Ringos skull du tänker att du måste hålla ut. Så du vet mår Ringo inte bra av ert ständiga tjafs heller, så skulle inte tro att det är värt det.

  • Majsi
    18 april, 2013 at 12:25

    Skönt att vara själv. Man blir aldrig besviken , man förväntar sig inte att någon annan ska hjälpa till med disk,städning,tvätt eller ungar.

  • Malia
    18 april, 2013 at 12:27

    Er det noe jeg er evig takksam over, så er det at min mann er feminist, og tror på at vi skal dela uppgifterna i hemmet lika. Jag er mammaledig nu, men han ser til at jag får trena, ha lite egentid og bidrar til matlagning och städning i hemmet. Utan honnom vil jag heller aldrig i livet ha möjlighet at satsa så starkt på min egen karriere som jag gjör. Men, vi er alla olika och attrahereas av olika saker i menn. Från mediebilden av din mann, virker han ju som en rett sympatisk og fin kille. Om jag hadde haft problem med praktiska saker i hemmet, så tror jag det kan vara bra at legga lite pengar på städhjelp.

  • Josefina
    18 april, 2013 at 12:31

    Hej Katrin, tråkigt kommentar kanske, men jag tror på att ge och ta i ett förhållande och jag försöker alltid utgå från mig själv först. När jag är irriterad på min man för att han inte gör allt som jag vill så försöker jag först sänka mina krav, jag kan inte ta för givet att mitt sätt är det enda rätta. Sen tar jag ett snack med honom och säger att nu får han ta ett steg närmare mig också. Du verkar vara pedant och vill ha kontroll och Bingo är ju inte sån uppenbarligen. Ni kanske ska försöka hitta en nivå där du står ut och som Bingo klarar av att leva upp till. Lycka till! KRAM

  • Bea
    18 april, 2013 at 12:32

    He he lite samma här fast jag älskar ju min sambo så det gör mig inget. Säkert är han bättre än dig på många saker också.

    För fridens skull tycker jag du skall anlita städerska eller utöka timmarna för den ni redan har.

  • Malia
    18 april, 2013 at 12:34

    Haha Julia, jag er som din mann, forsöker ha det fint på ytan, och min mann er jettenogran på at man lägger saker i rett låda…typ…elsklig varfor ligger smörkniven i fel låda?

  • Denise
    18 april, 2013 at 12:40

    Katrin, jag hör dig, jag vet hur det är och jag har ett tips:

    Det GÅR inte att kompromissa, få honom att börja fixa och bli den man vill att de ska vara, det är en trist insikt men då vet man iaf vad man har att utgå ifrån och jag tror att du redan insett detta.
    1. försök inte förändra honom – han kommer bli irriterad och du kommer inte få ut något gott ur det utan bara själv gå runt och bli irriterad och bitter.
    2. skaffa städhjälp, jag har det 1ggr i veckan. Dock inga barn så du kanske behöver det oftare.
    3. bete dig som du gör när han inte är hemma, städa fixa och plocka in i diskmaskinen, även hans skit. Du mår bra av att ha det rent (precis som jag) så se till att ha det rent. Ja – det kanske är att göra det lätt för honom, men helt ärligt. Hur jobbigt är det att slänga in den där extra tallriken och kastrullen i diskmaskinen och köra igång den? Nä, inte så farligt.
    Bara GÖR det, tänk inte på det som hans skit och stör dig på att han inte gör det. Jag lovar dig. Det blir bara enklare, trevligare och sen får han visa uppskattning på annat sätt. De märker att man fixar. Ge det ett par dagar/veckor och du kommer se förändringar i ditt eget såväl som hans attityd och humör.

    Gör dig själv glad och nöjd och i samma veva även din familj. För en pedant (som jag själv) så är det inte skitmycket extrajobb egentligen, eller hur.

    Lycka till!
    Denise

  • marie
    18 april, 2013 at 12:43

    Tips! jag har varit särbo med min kille i 21 år funkar utmärkt, pratar i telefon varje dag, träffas varannan helg ,(jobbar andra helgen) åker på semester ihop ett par gånger om året

  • SKÅNETÖSEN
    18 april, 2013 at 12:47

    de e väl inget ovanligt.!!! 2013 !!!

  • Kjerstin
    18 april, 2013 at 12:48

    Katrin HAR städhjälp OCH barnflicka. Ändå gnäller hon.

  • SKÅNETÖSEN
    18 april, 2013 at 12:48

    vem har inte de 2013…. kom in i matchen……!!!

  • sara
    18 april, 2013 at 12:52

    Kunde inte ha sagt det bättre själv, det där är något som jag skulle kunna säga/skriva. Älskar såklart min sambo över allt annat men fan vad gött det hade varit om vi levde som särbos kan jag tänka ibland…Då hade han haft sin ungkarlslya och jag mitt hem som jag får städa och inreda hur jag vill, så kan vi träffas när v bådai vill:)

  • Linda
    18 april, 2013 at 12:53

    Vi hade det liknande för några år sedan. Tillslut var det så illa så att vi började på kbt gruppen i parterapi. De hjälpte oss på flera plan. Framförallt tipsade de om att vi skulle ha olika städområden. Jag ansvarar tex för tvätten och min man för diskmaskinen och kattlådan…Ha en diskussion om vem som vill göra vad och förhoppningsvis vill inte båda ha samma sysslor…. Lycka till!

  • SKÅNETÖSEN
    18 april, 2013 at 12:54

    KATRIN DE DU SKRIVER…. FINNS DE BARA ETT ORD FÖR. KLOCKRENT.!!! VI ALLA KÄNNER IGEN OSS…. SVAR = SÄRBOS = KVALITE PÅ HÖG NIVÅ.!!! Å ALLA MÅR PRIMA.!!!

  • anonym
    18 april, 2013 at 12:59

    Är du full?

  • anette
    18 april, 2013 at 13:03

    vad man gör? finner sig eller drar. finns det ngt annat?

  • Ida - mysteriesjuk livsfilosof
    18 april, 2013 at 13:03

    Känner igen mig SÅ mycket, trots avsaknad av barn.
    Mitt hem var väldigt mycket renare och ugnare innan jag flyttade ihop med karln.
    Nu står det allt som oftast skitig disk i hela köket. Eftersom hans initiativförmåga inte fungerar när det gäller att hålla ordning har vi infört ett varannan-disk-system. Det failar ganska hårt då jag diskar min disk snabbt och lätt på några minuter, men dagen efter när det är hans tur så blir det inte av, och diskberget växer och växer. Jag tjatar och gnatar, men vägrar diska själv (han måste ju lära sig!). Tillslut tar han tag i det, men under ständig klagan om att han är den som diskar mest. Ja och det är vä inte så konstigt när han gör som han gör? Då blir det ju mest disk till honom?

    Så här är det inte bara med disken utan med allt här hemma. Slarvig är han också, och med en märklig uppfattning om vad som är ”rent och städat”.

    Tur för honom att han är en fantastisk man på många andra sätt.
    Och vi har ju liksom tänkt hålla ihop, så jag har väl fått ordning på honom lagom tills det är dags att flytta till ålderdomshem…
    Suck.

  • I
    18 april, 2013 at 13:03

    Måste vara jättekul för Nova att sitta och läsa det här………..

  • anonym
    18 april, 2013 at 13:05

    Är du full. Prata för dig själv!

  • anonym
    18 april, 2013 at 13:09

    JA STACKARS NOVA!
    Men skit i henne. Katrin är ju inte mamma till henne. Nova fyllde 10 år igår, och hon älskar sin pappa.

  • Carina
    18 april, 2013 at 13:12

    Hej, vi hade samma poblem förut. Inte nu längre. Det mesta tjafset är borta. Vi bor i en stor lägenhet inne i stockholm och vi jobbar båda mycket. Vi har två barn, tre och 1,5 år gamla. Så det är mycket röja leksaker, mata, natta, byta blöjor, läsa saga m.m. Plus att man vill ha fint hemma när man vaknar nästa morgon för att kunna få en bra start på dagen. Så här gjorde vi: Mannen gör sånt som ”han klarar av” Ex så röjer han varje dag köket efter middagen, inkl tömma och fylla på diskmaskinen, torka bänkar och ställa i ordning. Under tiden som han röjer i köket så röjer jag resten av lägenheten. Allt som han har spridit ut under morgonen och efter jobbet som jag hittar i lägenheten lägger jag i en stor hög som han när han är klar med köket tar tag i. Jag ser också till att kläder (inkl ytterkläder) som barnen ska ha nästa dag är framlagda, packar dagisväskan och skötväskan till den lilla ungen. Detta minimerar stressen nästa morgon och då blir det också mindre stress. Städarna kommer varannan vecka och städar, i övrigt så dammsuger mannen om det behövs. Hans huvudsysslor är alltså kök och damsugning nån gång då och då. Samt hans dagliga hög med grejer som han spritt ut. Jag gör det andra och jag är också mycket bättre på att se vad som behöver göras. Skulle han ta mina uppgifter så skulle han stå helt handfallen och inte veta vart grejerna ska vara. Bättre att han får göra sånt man är bra på än att jag blir förbannad på honom för att han inte vet var grejerna ska vara. Vår vardag har blivit så mycket lättare och vi bråkar mindre. Hela lägenheten är tipp topp mindre än 30 minuter efter att vi ätit middag och sen kan man bara slappa och ägna tid åt barnen och sin familj.

    Tror också att ni skulle må bra av att bo större. En trea räcker kanske inte för er med två barn och ett socialt liv med mycket kompisar och gäster som kommer och hälsar på. Vi bodde mindre förut och då var allt mycket stökigare hemma.

    Hoppas ni löser det, du verkar gilla honom så då är det värt att kämpa för.

    Lycka till.

  • anonym
    18 april, 2013 at 13:21

    Skulle vara den 16 april.
    Ni ger er på Bingo i detta forum, där han ej kan försvara sig, Fult. Katrin är inte fullkomlig!

  • I
    18 april, 2013 at 13:31

    Just för att hon älskar sin pappa….så kanske det inte är så kul när någon klagar offentligt på sin pappa……

  • Pi
    18 april, 2013 at 13:33

    Orkade inte ens läsa allt…..men har ni så mycket problem allihopa, med att hjälpa till med allt! Låter som ett svintrist liv……varför skaffade ni barn med alla dessa killar som tydligen är så slarviga? Var dom inte slarviga INNAN ni fick barn?

  • Anna
    18 april, 2013 at 13:33

    Sluta säg att de flesta män är sådana, det kan Bingo bara dra fördel av och fortsätta vara sådan.

    Jag har inte träffat en man som varit på det sättet som du beskriver. Och jag känner inte någon som levt med en sådan man heller. I början som jag träffade min nuvarande man så trodde jag dock att han var sådan. Han hade jätteskitigt hemma hos sig och brydde sig inte det minsta. Men så en dag så vände han bara och började hålla rent och ordning. Han blev trött på skiten.
    Lagat mat har han alltid gjort och det mesta annat också. Jag förstår ärligt inte vart ni hittar dessa sluskar till män. De jag har levt med och mina systrar och vänner lever med är attraktiva män. Oftast är det de snyggaste och mest manligt-grabbiga männen som är mest pedanter.

  • Fru Lisa
    18 april, 2013 at 13:51

    Jag är så glad att min man är lika intresserad av ordning och reda som jag, om inte mer. En stor orsak till att mitt förra förhållande tog slut var att jag kände mig som en jäkla tjatkärring med städ och tvätt och då var jag 25 år. Kul! Knappast att jag ville skaffa barn med en sån slarver. Stör man sig på hemmastök innan man får barn så tror jag att det blir jäkligt svårt att hålla ihop under småbarnsåren. Det blir ju inte lättare med sömnbristirritationen liksom.

    Inte en enda gång har min man och jag behövt prata om smutsig disk, plocka i/ur diskmaskinen osv för det görs alltid av den som inte lagade maten eller den som inte nattar dottern. Jag får tacka min svärmor för min ordentliga man antar jag men det är så jäkla skönt att vi aldrig behövt gräla om vardagsstöket.

  • anonym
    18 april, 2013 at 13:52

    Så fint!

  • JohanB
    18 april, 2013 at 13:53

    Men DET löser väl inte alla problem.

    Kjerstin – får jag ge dig ett råd? Hitta en blogg som passar dig bättre. Här inne är du bara gnällig, elak, spydig och dum. Varför lägga tid på sånt i ditt liv? Har du verkligen inget bättre för dig? Det kan ju absolut inte ge dig något. Och om det gör det – ’gå och prata med någon’ som det så fint heter.

  • Monica
    18 april, 2013 at 13:55

    Om Katrin är full så antar jag att du menar full av klokhet. Klok, rak och ärlig är vad hon är. Heja på Katrin.

  • JohanB
    18 april, 2013 at 13:55

    Tror du inte Nova har märkt att det finns vissa problem på ’hemmaplan’? Det är även möjligt att K pratat med N om detta. Varför ska alla barn skyddas från verkligheten hela tiden?

  • JohanB
    18 april, 2013 at 13:56

    Du har inte barn förstår jag?

  • E
    18 april, 2013 at 13:57

    Fast Bingo är väl inte speciellt manlig?
    Bli ihop med en officer, där har du disciplin, ordning och reda samt manlighet i ett paket.

  • Fru Lisa
    18 april, 2013 at 13:59

    Jag glömde en sak i förra kommentaren. Vi har hund och livet blev så mycket lättare efter vi skaffade en irobot dammsugare. Vi kör igång den varje dag när vi lämnar lägenheten och den tar damm, smulor och hundhår. Efter 1-2 tim går den tillbaka till sin laddstation. Ser så fräscht ut när man kommer hem och man slipper störa sig på hundhår när dottern busar på golvet. Kan verkligen rekommendera alla som har öppen planlösning och låga trösklar att satsa på en robot.

  • Förfallet
    18 april, 2013 at 14:00

    Katrin, jag beundrar dig gränslöst – men nu är du ute och cyklar. Varför älskar du Bingo egentligen? Kärleken övervinner ALLT – det bara är så! Kan du verkligen föreställa dig ditt liv utan honom? Då älskar du inte på riktigt.

  • Fröken Jenny
    18 april, 2013 at 14:01

    Eftersom du klagar så mycket på Bingo, så tror jag att du inte älskar honom utan du vill bara ha ett till barn med honom och sen kommer du göra slut. Jag säger bara: ett barn till kommer inte att lösa era problem utan de kommer snarare bli värre. Om man har en ansvarstagande, manlig och driven man som jag har vill man inte vara ensamstående!! Acceptera Bingo som han är eller gå vidare…

  • JohanB
    18 april, 2013 at 14:04

    Mitt råd:
    Försök gå halva vägen var. Du kan försöka ’tåla’ lite mer stök än du önskar och B kan försöka plocka undan lite mer efter sig än vad han gör (mm annat) idag.

    Funkar det ändå inte – gå till en ’äktenskapsrådgivare’ (heter det så idag verkligen? ;). Anyway -du förstår vad jag menar.

    Funkar inte det så försök med att vara särbos. Jag känner par som gör det. Det knepiga då är att lösa allt kring barnen. Var ska de bo mm mm? Med tre av de paren jag känner, där bor barnen hos ena föräldern hela tiden. Det verkar faktiskt fungera superbra. Föräldrarna verkar mer kära i varann nu än förut när de bodde ihop, de träffas och umågs faktiskt mer än innan. Kanske nåt för er?

  • Monica
    18 april, 2013 at 14:05

    Katrin! Jag har följt din blogg länge men är dålig på att kommentera. Nu känner jag att jag vill ta bladet ur munnen. Jag tycker att du är fantastisk, du bjuder på dig själv och ditt liv långt mer än vad jag tror att någon av oss som läser din blogg skulle göra. Du uttrycker dina åsikter, vilket du har fullständigt rätt att göra utan att bli påhoppad. Desutom har du styrkan att stå upp för vad du tycker också. Jag hoppas att du fullständigt kan hålla även skiten som skrivs om dig ifrån dig. All heder åt dig. Lycka till med allt vad du företar dig.

  • Pi
    18 april, 2013 at 14:08

    Så du tycker att det är BRA??? att dom tar upp sina personliga problem på en blogg? Om dom pratar om saker och ting HEMMA är väl en annan sak! Då slipper ju Nova i alla fall att läsa allt konstigt som folk skriver om hennes pappa…..

  • Pi
    18 april, 2013 at 14:08

    Varför har jag inte barn JohanB??

  • anonym
    18 april, 2013 at 14:14

    Till Skånetösen såklart

  • JohanB
    18 april, 2013 at 14:20

    M – du verkar inte ha förstått något alls av vad K skriver.

  • Mia
    18 april, 2013 at 14:23

    Det låter som min exmake. Som sagt åt bokstavshållet.Jag fick skilja mig för jag gick i taket varje dag. Det gick inte att få in rutiner med honom. Barn behöver rutiner. När jag jobbade helg och kväll såg det ut som en bomb slagit ner. Han hade bara lekt med barnen och lagat någon lätt mat men hade inte hunnit plocka undan något, inte ens disken. Var helt slut när man kom hem och började nästintill gråta när jag kom hem och såg detta. Ibland gick jag in i sovrummet och stängde in mig för att lugna ner mig.
    Jag blev till slut en mamma för honom också och det var inte det jag hade tänkt mig. Jag försökte för barnens skull att hålla ihop men till slut gick det inte längre. Så efter 16 år tillsammans blev det skilsmässa.
    Problemet sen var ju att jag hade det jobbigt med att barnen skulle bo i hans kaos och mådde dåligt över detta länge. Men det var ändå skönt att ha sin egen fristad att komma hem till och ha lite ordning och reda.
    Du verkar ju vara som jag åt det pedanta håller och en man som är tvärtom som min var och det går inte att ändra på en annan människa utan det är bara sig själv man kan förändra.
    Mitt råd är om du inte vill ha slut på ert förhållande är att bli särbos. Annars får du försöka med hjälp av terapi om det går att försöka acceptera att han är sådan och hitta olika strategier för detta för att inte må så dåligt av detta. Det suger sån fruktansvärd energi detta att reta sig på detta och bli arg och frustrerad. Jag har själv pratat med psykolog emellanåt. Jag fick bära det tunga lasset själv när det gäller barnansvaret med skola och annat praktiskt som ska ordnas och fixas runt barn. Han reder inte ut detta och det är jättejobbigt när man vet att det finns en pappa till barnen som man har delad vårdnad med och man ändå får bära allt ansvar själv.
    Ta tag i det innan det är för sent som det blev i mitt fall. Då är det svårt att reparera förhållandet. Man tappar till slut respekten för varandra.

    Lycka till!

  • JohanB
    18 april, 2013 at 14:27

    Bra och bra….. tror inte du K tänkt till innan hon publicerar det hon gör? Det tror jag.

    Dessutom – det är Katrins blogg – hon väljer själv vad hon ska ta upp. Inte första ggn någon är mycket personlig på sin blogg.

  • anonym
    18 april, 2013 at 14:29

    Stackarrs Bingo Vilken slagpåse han blvit. Gå in på hans blogg istället, där kan han försvara sig.
    Stackars Nova att få läsa allt detta skisnack, om sin älskade pappsi!
    Det är inte ens fel……..

  • Camilla
    18 april, 2013 at 14:31

    Hej

    En liten undran, är det ingen som reagerar över att man lämnar sitt barn på dagis och går och tränar? Är det många som gör så? För egen del skulle det kännas lite fel.

  • JohanB
    18 april, 2013 at 14:32

    För att jag tycker det låter så.

    Om man älskar någon och tror på ett liv tillsammans och skaffar barn, tror du då man tänker ’nej, jag skaffar inte barn men hen, hen är för slarvig och rörig’. När man får barn ställs allt på sin spets liksom. Sådant man inte kan först innan man upplevt ett liv med barn.

    ’…men har ni så mycket problem allihopa, med att hjälpa till med allt! Låter som ett svintrist liv…’

    Ja, det låter helt enkelt inte som du har barn, eller så talar du inte sanning.

  • anonym
    18 april, 2013 at 14:35

    ”Det är synd om människorna”, som Strindberg sade!

  • JohanB
    18 april, 2013 at 14:37

    Låter som ni har det bra.
    Problemet är just att innan man fått barn inte vet hur det är att ha barn. Och ibland är kärleken större än ’att man stör sig på en slarver’. Det var väl inte så för din del. Och det var nog bra, låter det som.

  • Pi
    18 april, 2013 at 14:38

    Öhh….OJ vilken ”lektion” jag fick av dig då? Du är kille, så vi tänker nog lite olika…..Jag tänker INTE som du!!

  • LinaK
    18 april, 2013 at 14:43

    Varför då? Katrin verkar ju jobba även under luncherna för det mesta. Och under rasterna avhandlas det väl också jobb, om hon ens tar rast. Så brukar det vara om man är relativt nybliven småföretagare. Då är det väl helt i sin ordning att hon tränar innan jobbet och efter lämning.

    Varför känns det som alla ska nagelfara allt K skriver. Många letar fel och måste absolut skiva och kritisera och ifrågasätta. Har ni sopat rent framför era egna dörrar först? Ingen är perfekt felfri.

  • anonym
    18 april, 2013 at 14:45

    Ja stackars Nova!

  • LinaK
    18 april, 2013 at 14:45

    Låter ju bra du. Hur många barn har ni?

  • LinaK
    18 april, 2013 at 14:47

    Har du barn då? Eller har Johan rätt?

  • hanna
    18 april, 2013 at 14:47

    Hej.
    Nä Katrin, alla män ÄR inte så. Möjligtvis på Östermalm! Det kan jag tänka mig. Min man är inte så. Och han är både manlig och snygg. Det handlar om sunt förnuft.

  • anonym
    18 april, 2013 at 14:49

    skitsnack skall det vara

  • Johanna
    18 april, 2013 at 14:51

    Nova känner ju sin pappa och Katrin bor ihop med dom regelbundet så om hon läser Katrins blogg så förstår hon kanske bättre vad Katrin menar än vad vi läsare gör.

  • Pi
    18 april, 2013 at 14:54

    Ja, jag har barn!? Men är det så konstigt att jag inte bråkar eller gnäller på min man som Katrin gör HELA tiden?

  • Johanna
    18 april, 2013 at 14:56

    Bingo vet hur Katrin är och har valt att leva med henne. Tror han förstår att det skrivs både ris och ros i hennes blogg om honom.

  • Iii
    18 april, 2013 at 14:56

    Försvarstal åt Katrin!

  • Lisa
    18 april, 2013 at 14:58

    Alltså du har så sjukt rätt i allt detta! Det bästa vore om man kunde ses låt säga 3 dagar i veckan för mys och familjefrid men sen lever man på varsit håll . Så jäkla trött på att ständigt vara arg och irriterad på allt han gör , och vi har bara varit ihop 2 år och även vi har barn !

  • Heléne
    18 april, 2013 at 14:58

    Ja herregud vilken MANSGRIS, vem tänder på detta beteende?! Uppenbarligen inte du, å andra sidan skriver du att han förlorar sin manlighet om han inte beter sig på det här viset så då undrar man ju vad det är du är ute efter?!

  • Ellen
    18 april, 2013 at 15:07

    1. Ha ett extra sovrum där du kan sova när du vill. Snarkande män snarkar mer med stigande ålder + kvinnor sover sämre med stigande ålder = Ohållbart.

    2.Glöm inte att du just nu är i färd med att uppfostra någons blivande manliga sambo….

  • LinaK
    18 april, 2013 at 15:08

    Tror faktiskt inte heller du har barn. Handlar inte om att ’K bråkar och gnäller på sin man’ –
    Du verkar ju inte fattat mkt du Pi.

  • LinaK
    18 april, 2013 at 15:09

    Och?

  • anonym
    18 april, 2013 at 15:09

    Men vad är problemet. Ni får så klart gå skilda vägar. Måste vara hemskt att må så dåligt för hans skull. Det är där väl inge som är värd….

  • Lindha
    18 april, 2013 at 15:16

    Håller med Johan 🙂 OCH jag är KVINNA och jag har barn. Har man inte barn själv så är det väldigt svårt att sätta sig in i hur det är och hur olika människor förändras av stress, mindre sömn etc. Det är inte helt lätt att få ihop livspusslet…

  • Filippa
    18 april, 2013 at 15:24

    Men ja! Helt galet, vi har inte barn men en hund. Jag tycker om rena lakan, rakt vikta handdukar tom diskmaskin och dammfritt golv. Det gör min sambo också, givet att jag gör det och utan att påpeka att han borde göra’t åtminstone 1 av 3 ggr. Jag kom till en punkt då jag flyttade ut, var borta några veckor. Kom hem. När jag kom hem fick jag tömma kylen, byta lakan och handdukar, köra en diskmaskin och dammsuga för att kunna känna mig som hemma. Man blir fullkomligt galen!
    Det är underbart att läsa dessa inlägg och de kommentarer som följer, fortsätt så =)
    Jag är omringad av singlar som bestämt hävdar att om de hade sambo skulle de ligga varje kväll, ha superfina underkläder jämt och vara lyckliga. Sure säger jag bara!

  • Filippa
    18 april, 2013 at 15:27

    Tack! Upp på inköpslistan direkt!!

  • Åsa
    18 april, 2013 at 15:34

    Hej!
    Jag kan hålla med om vad du skriver Katrin.
    Min sambo ligger ute på jobb, åker måndag morgon och kommer hem torsdag kväll. På veckorna är det så lugnt och fridfull här hemma, ingen röra eller någon som puttar på en och snarkar om nätterna. till och med min son tycker det är lugnt när min sambo är borta. Men så fort han kommer hem så börjas det, en super hög med tvätt bara pang rätt ner på hallgolvet. Skrammel och dunk pratar högt och drar fram halva skafferiet fast vi nyss har ätit. Frågar man om en skitsak, typ vad har ni haft för väder i Norge? Då blir det som att jag bett han plocka ner månen! Eller om jag kanske måste diskutera en sak då blir det en debatt av det hela! Det blir fan kaos när han kommer hem! Vart tog lugnet vägen?……..

  • Julie
    18 april, 2013 at 15:59

    Sorry, but you’re living in dreamland if you think single mothers have it easier than others. I know, I was a single mother for over 10 years. It was a frigging nightmare. In the end, I had to give up work because my son (who had behavioural difficulties) was not getting enough of my time and attention, and I needed to make him my priority and get him a diagnosis and so on.
    It’s the hardest my life has ever been, those 10 years, and I would not wish it on anyone. I understand that for a few days it might be nice and clean with no man around to mess it up, but it really means something to me to have someone coming home who gives a shit about me and my son.
    Sadly, my sambo left us three weeks ago and I am just hoping he changes his mind and come back, or I will be returning to that life. It ain’t no picnic.

  • Pawa
    18 april, 2013 at 17:23

    Köp varsin lägenhet nära varann!!perfekt, och sen kan ni hyra ut den och tjäna på det om ni vill bo ihop ibland!!

  • Ninca
    18 april, 2013 at 17:34

    Ja´se karlar!
    De är sig lika.
    eller
    borde jag säga(?)
    Di barna´, di barna´!
    eftersom de där manspersonerna är som barn ibland.
    Men, nog är älskar vi dem som bara fan ändå.
    Ninca

  • jag
    18 april, 2013 at 17:40

    Johan word!

  • Louise
    18 april, 2013 at 18:24

    Exakt!!! En riktig karl är det ordning på.

  • Johanna
    18 april, 2013 at 18:35

    Smart ju! 🙂

  • Elisabeth
    18 april, 2013 at 19:00

    Å fy tusan va glad jag är att jag varken har barn eller fast Karl , jag ringer upp när jag behöver lite mys o k*k, när det passar MIG, fy fan va härligt sen när killen är ute ur lägenheten o jag är nöjd o belåten, underbart en stund, men fy tusan va gött o va ensam o bara ringa efter ett gott kn*ll när det passar, har en hel radda villiga män på min lista ( mest gifta karlar ) vardagen i samboskap verkar pest!!!

  • Irene
    18 april, 2013 at 19:09

    Själv är jag som bingo och många killar är som katrin men inga barn. Ibland undrar jag varför mammor inte bara kan sätta sig ned och koppla av?

  • Maria
    18 april, 2013 at 19:21

    Jag har en ”manlig man”; lång, skitsnygg, muskulös, driven, osv. Aldrig något tjat från någons håll, vi är vuxna, hjälps åt. Tror du har missuppfattat det här med ”manliga män”.. Bingo låter ju mer som en förvuxen bebis. Säg till honom att växa upp, ändring nu! Lr bli särbo med honom, få ut det göttigaste och slipp hans griseri!

  • En oliktänkande
    18 april, 2013 at 21:02

    Det du skriver är hemskt och helt sjukt! Jag förstår dig inte vilket kan bero på att de enda män jag levt med har varit ca 20 år äldre än mig och de har hållit otrolig ordning. En man som inte är konservativ och kvinnoförtryckare bör hjälpa till i hemmet, så är det bara. Och det där om att man bör attraheras av maskulina män som slabbar och grisar ner är bara rent skräpsnack!

  • Annika Larsson
    18 april, 2013 at 22:36

    Min sambo är en riktig macho ryss och är en sån ”man som man som kvinna attraheras av”, men han är fan mer pedantisk än mig vilket JAG tycker är sjukt jobbigt.. :/ Och jag gillar ändå rent men ibland vill man ändå kunna lata sig lite.. Så alla slaffsiga slashasar; det är INTE attraktivt och manligt att smutsa ner. Manligt är rena, väldoftande, vårdade män som inte lämnar skit efter sig.

  • s
    18 april, 2013 at 23:13

    hahaha, kändes som att du skrev om mig och min sambo!

  • Hilda
    19 april, 2013 at 08:25

    Jag håller inte med dig i detta! Du påstår att om en man kan sköta hem och hålla ordning så är han inte en man och alldeles för feminin. Vad grundar du detta på? Min man lagar gudomlig mat, går o handlar utan mig och vi städar ihop. Min man tränar MMA och arbetar som polis. Han är världens bäste make och pappa.
    Bara för att Bingo är kaotisk så betyder det inte att alla är det.
    Däremot håller jag med dig om att du valt att leva med honom och du har alltid vetat att han är sådan.

  • anonym
    19 april, 2013 at 08:38

    BINGO BINGO BINGO!!!!!!!

  • Julia
    19 april, 2013 at 09:38

    Alltså, jag vet inte ens vad du diskuterar? Skulle en kvinna inte tända på en man som kan ta hand om sig själv? Bingo låter som ett barn, ett sprallilgt, glatt, kärleksfullt barn.

    Det är säkert underbart, men jag skulle ha svårt att tända på en man som inte kan ta hand om sin egen vardag. Det låter rejält osexigt. En sexig man för mig, är en som gör rätt för sig, tar hand om sig själv, och drar halva lasset. Du får ju till fullo skylla dig själv, om du inte kan sätta ner foten och berätta vad du vill ha i din egen relation?

  • Mimmi
    19 april, 2013 at 13:00

    Precis samma problem här och vi löste det perfekt. Vi blev särbos. Sonen och jag bor i lägenhet och han bor kvar i huset med sina barn sedan tidigare. Vi trodde att vi skulle separera helt, men när vi väl flyttat ifrån varandra så blev vi kära på nytt och nu har vi det så här, i alla fall ett par år till. Vi ses 2-3 dagar per vecka. Sonen bor hos mig och går på dagis hos mig. Han hjälper till en dag i veckan med hämtning och lämning och sen umgår vi på helgerna. Jag struntar i kaoset i hans hus för jag vet att jag har min mysiga städade lägenhet att komma tillbaks till på måndagen. Och vi kan istället för att bråka njuta av varandras tillvaro. Det är ett dyrt sätt att leva på, men det är värt det. Blir mindre kläder och resor, men mer harmoni.

  • linn
    19 april, 2013 at 13:05

    Du har rätt i att man väljer sin egna partner. Så du har inte haft tur, du har valt rätt. jag är personligen lite trött på Katrins sort som väljer fel och sen klagar på det. Separera då för h-e and be done with it. Orka gå och gnälla och tycka synd om sig själv när man konsekvent gör dåliga val i livet. OBS! Detta gäller inte alla som är i dåliga förhållanden såklart, ibland går livet upp och ner. Men jag tänker på K:s typ som VÄLJER fel, medvetet och sen klagar över det.

  • Fröken
    19 april, 2013 at 14:07

    Något jag undras över är att så många kvinnor ”gör per automatik” det lilla extra, plockar, fixar och ordnar för att vi vill ha det perfekt runt oss. Det finns förklaringar i hur vi kvinnor fostras och i redan tidiga år får höga krav på oss. Att fixa det ”lilla” extra kan likaså vara stressigt i längden och du ”tullar” också på ditt egenvärde. Varför ska man hålla efter någon annan? handlar inte livet om att samspela och hjälpas åt? Det finns hjälp och det går att ställa krav för i slutet är din egen lycka viktigast.

  • Anna
    19 april, 2013 at 14:21

    Han kanske har andra sidor som väger upp?

  • Mia
    20 april, 2013 at 00:44

    Du verkar ju inte riktigt klok.

  • kerstin
    20 april, 2013 at 08:19

    Det där får stå för dig själv Katrin. Även det där: jag vet att de flesta män är så. Inte alls och jag tycker du kastar skit på hela mans släktet bara för att just din man är så där slarvig. Här delar vi allt och min man är då inte alls slarvig eller strör saker omkring sig. Han är inte unik för det utan fullkomligt normal. Hur man är och vilken ordning man vill ha och hur man snozar eller glömmer saker eller kommer i tid sitter inte i vad man han mellan benen utan vad man har i huvudet och är som person. Sen tycker jag inte du ska uttala dig om hur det är att vara ensamstående mamma när du enbart varit ensam några dagar. Först kastar du skit på hela manssläktet och nu hela kvinnosläktet. Åtminstone de kvinnor som är ensamstående mammor.
    Den här meningen gör mig otroligt upprörd:
    Sist vill jag bara säga att ensamstående mammor inte har det så illa ändå. Det är mycket lättare att leva själv med ett barn än med ett barn och en man. Jag tror att de flesta kvinnor skulle skriva under på den om det inte var så att de blev underhållna av sin man.
    Självklart är det aldrig lättare att leva ensam med barn än leva i ett förhållande med barn där man delar allt och hjälps åt. Jag var ensamstående i fyra år med tre barn och det var inte lättare att vara själv än när vi var två som delade allt. Detta inlägg visar bara på hur naiv du är och okunnig. Även om du ber Bingo om ursäkt i nästa inlägg skulle jag om jag var han känna mig både kränkt, upprörd och ledsen.
    Sen kanske du borde stå för att du gjort fel val när det gäller man istället för att kasta skit på hela manssläktet.

  • Lotta
    22 april, 2013 at 07:11

    Fast man har nog missat något om man valt att Leva med ngn som bara gör livet svårare. Min sambo fick flytta hemifrån när han var 16 vilket gjort honom till en så underbar människa. Han är snygg och attraktiv men han är fan inte lat för det. Han jobbar och står i från morgon till kväll, jag är hans stora kärlek och han är min. Han fixar och grejar med allt , diskar tvättar städar lagar underbar mat fixar bilen fixar trädgården jobbar som snickare och är brandman. Sorry men valet är ens egna och att välja en bortskämd snorunge till man det är valfritt. Det är vi kvinnor som skämmer bort
    Våra söner och gör dom till slashasar. Ser det bara på min egna bror. Han vet inte ens hur man sätter igång en tvättmaskin. Nu är jag gravid och min sambo gör allt för att underlätta för mig, fan vad jag älskar honom känner jag. Synd för dig att du tror att alla lever som du. Eller så är det väl bara så att jag fått tag i världens bästa människa isåfall och jag är den enda i världen som lever i en dröm. Hejdå

  • Sanna
    24 april, 2013 at 14:36

    En fråga– Vad säger Bingo när du tar upp detta?

  • www.vadmenarhan.se
    23 februari, 2014 at 20:05

    Kolla in oss om du smsar med snubben och blir helt ”say what?” http://www.vadmenarhan.se

  • lino
    22 december, 2014 at 12:09

    Läkerol to make it easy

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.